Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Rohtlieb, Curt: Familjeförsörjarnas arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMlMEtfÖfcSÖfcURNAS AfcBETSLÖN
83
och växlar med detta förhållande, givetvis inom mycket trånga
gränser, då ju "de stora talens lag" garanterar en viss
likformighet. För vinnande av största likformighet bör tydligen
sammanslutningen omfatta så stort antal arbetare som möjligt. I
Frankrike är flertalet kassor lokalt begränsade, i Tyskland yrkesmässigt.
Både lokala gränser och yrkesgränser böra så långt möjligt slopas
för att ernå största möjliga enhetlighet. Huru långt man därvid
bör gå är en lämplighetsfråga, som blott kan avgöras av den
praktiska erfarenheten.
Den fasta punkten måste utgöras av det en gång fixerade
beloppet per understödsberättigad. Fulla kostnaden per
familjemedlem behöver naturligen ej ersättas, men önskvärt är, att beloppet
ej alltför mycket understiger denna. Medel för dessa belopp, jämte
kassareserver, måste alltid finnas tillgängliga. De utgöras av
arbetarnas intjänade avlöningar och få ej, såsom man särskilt i
Frankrike från arbetsköparhåll sökt framställa saken, betraktas som
välgörenhet, utan finansieras medelst arbetslönen. Huruvida
bidragen skola utgå under strejk och lockout blir alltså beroende på
om kassorna hava fonderade medel, ty när arbetslönen ej längre
utgår, upphöra även betalningarna till kassorna. Annars
förvandlas ju dessa till välgörenhet, som arbetarna ej kunna disponera
över. Systemets förutsättning är med andra ord, att lönenivån
bestämmes såsom hittills under tävlan mellan arbetare och
arbetsköpare och att familjebidragen blott inverka på inkomstfördelningen
löntagarna emellan, horisontalt alltså, och ej vertikalt.
Då arbetsköparens kostnad alltså blir densamma för arbetare med
och utan familj, behöver man ej befara den invändning, som högre
lön till familjeförsörjare ofta givit anledning till, nämligen att
dessa senare ogärna antagas när andra sökande finnas. Ej heller
behöver man befara bristande solidaritet mellan olika grupper av
löntagare, då ju de hava ett gemensamt organ i kassorna för
familjebidrag. Från fattigvård böra dessa likaså hållas skilda, och
något intrång från kassornas sida i familjens inre förhållanden
eller husfaderns dispoisitionsrätt behöver ej ske. Än mindre
naturligen från arbetsköparnas, vilket dock ofta varit fallet, där
bidragen utgått under namn av välgörenhet. Många förespråkare för
familjebidrag äro på den punkten rätt oklara. I England har till
och med föreslagits ett nytt ämbetsverk med uppgift att ej blott
förvalta medel för familjebidrag, utan även tillvarataga hustruns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
