Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
CARL ARV. HESSLER
indignation mot det rådande produktionssystemet. Detta
produktionssystems viktigaste drivkraft var det obegränsade vinstbegär, som
tvingade producenten att skapa nya avsättningsmöjligheter och
därmed också nya behov bland konsumenternas massa. Arbetarklassen
erfor en ständig stegring av sina behov, vartill bidrog ökad
bildning genom folkundervisning och press, men dess förmåga att
tillfredsställa dem stegrades icke i någon därtill rimlig proportion.
Tidens politiskt demokratiska grundåskådning började alltmera
inspirera arbetarklassen att också jämföra sin ekonomiska ställning
med de högre klassernas, det växte fram en vag förnimmelse av att
andra tillägnade sig värden, som man själv ansåg sig ha skapat, en
känsla av liden orätt, vilken känsla "ger den marxska
mervärdeläran det känsloinnehåll, som förmår upphöja den till symbol för
en proletär protest" (de Man: a. a., T, sid. 57). — De nedärvda
rättsföreställningarna kränktes emellertid icke blott vid anblicken av
den rent ekonomiska motsättningen mellan den industrielle
kapitalisten och arbetarna i hans företag. Kapitalistens rikedom
förlänade honom också makt att disponera icke blott över sina
anställda arbetare utan även över en mängd samhälleliga institutioner.
I det enskilda företaget kom arbetaren i ett för hans rättskänsla
förnedrande avhängighetsförhållande till kapitalmakten, visserligen
icke av juridisk men för den skull icke av mindre smärtsam art,
vilket måste medföra en allvarlig hämning av hans
självhävdelsedrift och ge upphov åt arbetsolust. Och i samhället blev kapitalisten
tack vare sina ekonomiska resurser satt i stånd att utöva ett
effektivt och vidsträckt socialt inflytande, vilket alls icke motsvarades av
något socialt ansvar. Dessa i mångas ögon notoriskt orättfärdiga
förhållanden framkallade en häftig moralisk resning, som direkt
riktades mot den oberättigade övermaktens utövare och indirekt mot
det ekonomiska system och den rättsordning, varifrån de påtalade
förhållandena ledde sitt upphov. Resningens ledare voro
intellektuella, men dess bärare blev arbetarklassen.
Något, som i detta sammanhang förtjänar uppmärksammas, är de
särdrag i den möderne industriarbetarens psyke, varigenom den
radikalt avviker från hantverksgesällens. Denne levde under trygga
ekonomiska förhållanden och som framtidsperspektiv öppnade sig
för honom möjligheten att såsom mästare bli sin egen. Han
anfäktades alltså icke av några ekonomiska bekymmer, sorglös tog han
dagen, som den kom, och hans läge uppfordrade honom icke till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
