Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA ABBETARRÖRELSEN
91
sitt ursprung från intellektuellas tankeverkstäder. Vår första
uppgift blir alltså att undersöka de faktorer, som framför allt
medverkat vid daningen av arbetarens känsloläge — hans arbets- och
livsförhållanden samt hans eget psykologiska anlag.
Den sociala miljö, av vilken den möderne industriarbetarens psyke
delvis erhållit sin utformning, är av flera skäl väl ägnad att skapa
en bitter, mörk, oorganisk livssyn. I motsats till hantverkstidens
arbetsteknik lämnar det industriella produktionssättet intet rum
övrigt för ett självständigt skapande, ett personligt uppgående i
arbetsuppgiften. Monotont och mekaniskt som ett urverk har
arbetet förlorat varje spår av själsligt innehåll och upphört att
harmoniskt utveckla arbetarens kropp och själ. Ej heller familjelivet
förmår skänka honom någon tillfredsställelse. Hustrun och barnen
ha ofta blivit nödsakade att med eget arbete bidraga till
livsuppehället, och hemlivet har spolierats. Och på arbetarens hela liv har
slutligen fattigdom och nöd satt sitt outplånliga brännmärke, och
faran för arbetslöshet, som skulle medföra en än djupare ekonomisk
förnedring, är ständigt förhanden och ger upphov till en
permanent osäkerhetskänsla. — För visso har socialt lidande förekommit
långt före den kapitalistiska aeran, det kan måhända rent av
betraktas som årsbarn med civilisationen. Det subjektiva
värdesättandet av detsamma är dock numera ett annat än förr. Det
uppfattas icke längre såsom något naturligt och ofrånkomligt, vilket
betraktelsesätt var det förhärskande under tidigare historiska
epoker och i vissa länder långt fram i vår tid, såsom i Indien, där
det sociala lidandet genom århundraden av kastväsende fått den
samhälleliga traditionens heliga sanktion. I de moderna europeiska
staterna är situationen en annan; i sin bok "Socialismens psykologi"
har Hendrik de Man klarlagt den sålunda: "Den socialistiska
arbetarrörelsen är ej en produkt av kapitalismen, utan en följd av
kapitalismens inverkan på förkapitalistiska rättsliga och moraliska
känslor. Dessa känslor ha sin rot främst i feodalismen, hantverket,
kristendomens etik och demokratins rättsnormer" (I, sid. 34).
Sedan århundraden tillbaka var grundtonen i alla rättsföreställningar
och moraliska åskådningar den, att varje arbetande skulle
tillförsäkras existensmöjligheter. Under den frambrytande kapitalismen
måste dessa nedärvda etiska åskådningar råka i allvarlig konflikt
med den ekonomiska och sociala utvecklingen, en konflikt som hos
de av tidsförhållandena mest drabbade kom att utlösa en moralisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
