Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
ÜAftL ARV. HfcSSMfill
tala om en kollektiv rörelse. Idén om det hela måste arbeta sig
fram; ju mera detta sker, desto mera vinner rörelsen i styrka,
fasthet och klar innebörd.
Då den tekniska och ekonomiska revolutionen vid 1700-talets
utgång förvandlade hantverksgesällen till en lönarbetare, som snart
måste upphöra att betrakta sin sociala ställning som ett provisorium,
som allenast en övergång till en högre samhällsställning, förändrade
denna utveckling i grund samhällets inre sociala struktur. Den
förutvarande horisontala differentieringen mellan mästare och
gesäller skärptes till en klassklyfta mellan kapitalistiska företagare
och lönarbetare, men samtidigt utjämnades den vertikala
differentieringen mellan olika yrkesgrupper bland arbetarna — en följd av
teknikens utveckling i produktionen. Den sociologiska betydelsen
av detta faktum blev, att arbetarklassens gemensamhetskänsla
stärktes och att denna känsla av social förvantskap stegrades till
politisk potens, så snart arbetarklassen blev klart medveten om sin
ställning som en ny samhällelig klass och uppträdde som ett
självständigt politiskt parti. — Detta kanske ganska rudimentära men
som psykisk drivkraft oerhört viktiga kollektiva medvetande har
sin rot i arbetarklassens kollektivistiska livsgestaltning. Som
producent är arbetaren inlemmad i ett olösbart helt av produktionsakter,
de frambragta produkterna äro icke resultater av hans individuella
skapande och han saknar allt personligt intresse för dem, då han icke
ens förmår överblicka hela produktionsprocessen. Även som
konsument låter han sig gärna uppslukas av en kollektivitet
(konsumtionsföreningar, studiecirklar o. s. v.). På arbetsplatsen kommer
han i daglig beröring med större eller mindre skaror av individer,
som befinna sig i samma ekonomiska och sociala läge som han själv.
Dessa erfarenheter av sociologisk art utveckla och stärka
samhörighetskänslan och därmed också det sociala medvetandet i arbetarens
föreställningsliv, och medvetandet om den kollektivitet, som
omfattar alla hans likar, d. v. s. arbetarklassen, kommer att överträffa
de flesta andra i styrka och klarhet. Men betydelsefullt härvidlag
är icke blott, att detta medvetande fördjupas till att omfatta en om
än dimmig bild av kollektivitetens natur, sammansättning och
funktioner, utan också, att i samband med detta medvetande om
gruppen finnes en känsla av något slag, vilken utgör en ofrånkomlig
betingelse för medvetandets tillväxt och innehållsrikedom; denna
känsla har arbetarklassen till föremål och ger impulser till hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
