Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA ARBETARRÖRELSEN 101
tankekonstruktioner av en ideal framtidsstat, men det obetvingliga,
irrationella begäret att till det yttersta tjäna rättfärdighetens sak
ha drivit män ur borgerlig miljö till de största offer åt
arbetarrörelsen. Utan att låta sig påverkas av sin omgivnings förförelsekonster
och oberörda av dess hån ha de inför världen velat visa, att de ha
både vilja och mod att låta sina etiska och altruistiska maximer
återspeglas i sina sociala tänkesätt. — Inför åsynen av all den nöd, som
rymmes inom den nuvarande kapitalistiska civilisationen, reagerar
emellertid icke blott den etiskt kännande människan. Det ansikte,
som nöden vänder mot åskådaren, är förvridet och vanställt och
måste göra ett djupt intryck även på den estetiskt känslige.
Konstnärsnaturer med deras utpräglade sensibilitet och fantasikraft
förmå även snabbt och lätt fatta djupet av socialt lidande och i sin
litterära och konstnärliga produktion återge det med det
självupplevdas åskådlighet. Sådana sociala erfarenheter av estetisk natur
lia fört många författare och konstnärer in i arbetarrörelsens led.
— Den intellektuelles socialistiska samhällsåskådning är naturligtvis
också mycket ofta en frukt av samhällsstudier och vetenskaplig
forskning. Hans teoretiska inblick i den sociala utvecklingen har låtit
honom ana drivkrafter och öppnat för honom perspektiv över
sam-hällsevolutionen, vilka icke äro klart skönjbara för den i
socialvetenskaperna obevandrade. Att ställa sin egen person i den
samhälls-åskådnings tjänst, vars idéer synas honom bäst stå i
överensstämmelse med hans uppfattning av samhällets egna utvecklingslinjer,
.är sedan endast en akt av moralisk och intellektuell redlighet. —
Det torde emellertid kunna betraktas som regel, ätt de nu nämnda
motiven och drivkrafterna aldrig förekomma renodlade utan
sammanblandade sinsemellan och med andra (såsom själviskhet,
äregirighet, en negativ, oppositionell mentalitet, kampinstinkt). Sällan
sammanstråla de alla vid samma tidpunkt till ett ljusknippe, som
reflekterar en socialistisk samhällsuppfattning, utan det psykologiska
förloppet är vanligen följande: den intellektuelle har under en längre
eller kortare tid ur etisk synpunkt accepterat socialismen, men först
sedan han tror sig ha vunnit en vetenskapligt grundad övertygelse
om socialismens rationella berättigande har han öppet anslutit sig
till arbetarrörelsen. En år 1894 företagen enkät bland Italiens
intellektuella gav till resultat, att av 21 tillfrågade hade endast 5
blivit socialister på rent intellektuell väg, under det att hos flertalet
av de övriga "deras socialistiska övertygelse uppstått genom en på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
