Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
CARL ARV. HÄSSLER
tisk framtidsstat, som skall göra slut på alla sociala lidanden och
orättvisor, så är detta utflöde av ett eskatologiskt hopp, icke
vetenskap. Det finns ingen mänsklig vetenskap om det kommande. Det
finns blott en tro på det kommande, och av de krafter, som
förverkliga detta kommande, är denna tro en av de starkaste’’.
§ 6. Bevekelsegrunder och drivkrafter i de intellektuellas
socialism.
Den typiska socialistiska arbetarrörelsen framträder såväl till sitt
väsen som till sina intentioner som en klass’ vilja till makt; väl i
besittning av den eftersträvade makten hoppas arbetarklassen bättre
kunna tillgodose sina behov. Arbetarsocialismens två mest
karakteristiska drag äro alltså, att den uppbäres av en klassrörelse och att
det materiella elementet intar en framstående plats som andlig
drivkraft. Dessa båda drag böra särskilt framhållas, då
arbetarsocialismen och de intellektuellas socialism ställas vid sidan av
varandra, ty det är med avseende på de dragen, som de båda formerna
av socialism mest avvika från varandra. Inom bourgeoisin finnes
icke någon klassrörelse, som kan uppträda som bärare av den
socialistiska samhällsåskådningen; de intellektuella socialisterna utgöra
en liten bråkdel av den eller de samhällsklasser, från vilka de
härstamma; men de torde enligt Rob. Michels (a. a. sid. 296) icke
utgöra bourgeoisins sämsta del utan tvärtom stå moraliskt och
intellektuellt högre än bourgeoisins genomsnitt. Även motivet för
den intellektuelles socialistiska ställningstagande är ett annat än det,
som bland arbetarna är förhärskande. Icke förvärvsmotivet utan
en rad av motiv, vilka härleda sig ur känslolägen av etiskt, estetiskt
och allmänt kulturellt ursprung, äro de innersta bevekelsegrunderna
för den intellektuelles socialistiska orientering.
Det var mot bakgrunden av bl. a. den nedärvda kristna etiken,
som den moraliska indignation borde ses, vars stormanlopp riktade
sig mot det kapitalistiska hushållningssystemet. Etikens djupaste
grundsatser om förverkligandet av det rätta på jorden ha inspirerat
många till ett närmande till den socialdemokratiska arbetarrörelsen,
då ju etikens bud stå i god samklang med socialismens högsta och
sannaste idéer. Den hänförelse för den socialistiska tanken, som
sprungit fram ur människokärlekens sublima idé, är en själskraft,
som icke vet av några hinder. Icke några luftiga, om än så vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
