Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
CARL ARV. HASSLER
§ 8. Agitationens former och innehåll.
De politiska partierna, vilka utgöra det organiserade underlaget
för de politiska rörelserna, äro med avseende på sina
agitationsmedel varandra ganska lika. De avvikelser, som kunna iakttagas,
äro i huvudsak betingade av hänsyn till den själsliga beskaffenheten
hos de massor, vilka äro agitationens objekt. Är avvikelsen mellan
de olika partiernas agitationsmedel mindre framträdande, äro
däremot de olika grupperna av medel inbördes klart urskiljbara. I
stort sett kunna de uppdelas i skriftliga, muntliga och symboliska
eller bildliga.
Agitationsverksamheten bedrives ständigt. Även då den under
de politiskt lugnare tiderna mellan de stora valen synes avstanna,
är detta endast skenbart. Den öppna, obeslöjade valagitationens
trumeld dämpas visserligen ned, så snart ett val har förrättats, men
de på den agitatoriska stridsfronten verksamme, vila för den skull
icke på hanen. Deras vapen är pressen, och den arbetar oförtrutet
om också i en mera förtäckt form. Ju fastare ett tidningsorgan är
bundet vid ett politiskt parti, desto klarare kommer denna
permanenta agitationsform till synes. För det socialdemokratiska
partiet är pressen ett av de viktigaste agitationsmedlen. De
socialdemokratiska tidningsorganen äro i första hand redskap i
agitationsarbetet — ett motsatt förhållande till det, som kan iakttagas
beträffande övriga tidningsorgan, vilka, även om de ha politisk
anstrykning, till sin djupare innebörd äro affärsföretag. Den
socialdemokratiska partitidningens huvudsyfte är att fylla de lokalt
spridda massorna med ett enhetligt medvetande, samla och egga
dem till enhetligt handlande. I valtider, då det gäller att påverka
även de utanför partiet och rörelsen stående, söker sig det tryckta
ordets agitation även väg genom broschyrer och flygblad. —
Under arbetarrörelsens tidigare utvecklingsskeden var det talade
ordet dess huvudsakliga agitationsform. Ordets roll som
agitationsmedel är dock ännu långt ifrån utspelad och under valkampen
tillgripes den muntliga agitationen i en utsträckning, som kommer den
skriftliga att träda helt i bakgrunden. Kampplatsen är valmötet,
och kampens syfte är att hos anhängarna fördjupa och befästa den
socialistiska övertygelsen, att dra de tvehågsne över till rörelsen och
att hos motståndarna underminera deras politiska trosbyggnad
medelst tvivlets rännilar. Detta mål söker man ofta uppnå med hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
