Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
NILS SUNDRERG
Såsom av denna tabell framgår, har arbetstiden per vecka under
perioden 1885—1917 inskränkts med 10 timmar eller 15, o 6 %.
Minskningen mellan åren 1905—1917 torde i särskild grad ha
framkallats av en omläggning inom skiftindustrierna från en
indelning i två skift till en indelning i tre skift, en övergång som i
synnerhet ägt rum inom järn-, stål- och pappersmasseindustrierna.
Det sista skedet i denna utveckling mot en förkortning av
arbetstiden är införandet av åttatimmarsdagen såsom lagstadgad
maximalarbetsdag. I de flesta länder skedde detta först under och efter
världskriget. I Sverge hade åttatimmarsdagen utgjort ett ständigt
återkommande tvistefrö mellan arbetarnas och arbetsgivarnas
organisationer, och efter åtskilliga förvecklingar antogs
åttatimmars-lagen vid urtima riksdag på hösten 1919. Lagen som trädde i
kraft den 1 januari 1920, stadgade 48 timmars arbetsvecka inom
industri och hantverksrörelse samt vissa grenar av
transportverk-samhet. Undantagna från lagens giltighet äro sålunda
jordbruk, trafiktjänst vid järnvägar, sjöfart, handel, sjukvård samt
hemarbete. Vidare gäller lagen icke sådana företag, som icke
sysselsätta mer än fyra arbetare. Övertidsarbete medgives upp till högst
50 timmar under loppet av en kalendermånad och 200 timmar
under loppet av ett kalenderår.
Vissa avvikelser från lagen kunna förekomma efter medgivande
från det s. k. arbetsrådet, en myndighet som tillsatts med speciell
uppgift att avge utlåtande i fråga om åttatimmarslagens
tillämpning på begäran av domstol eller den, vars rätt av frågan beröres.
Sådana medgivanden om längre arbetstid kunna t. ex. lämnas, när
särskilda omständigheter göra det nödvändigt, att arbetet fortgår
även under sön- och helgdagar, eller när ett visst arbete pågår
endast under en kortare tidrymd.
#
Då det gäller att värdesätta åttatimmarsdagen, måste man främst
1a hänsyn till följande omständigheter:
1) Vilken inverkan kommer en förkortning av arbetstiden av
denna omfattning att ha på den samhälleliga produktionen?
2) Vilken betydeke får den ökade fritiden för att höja
arbetarnas livsnjutning och sociala ställning?
Förevarande uppsats, som rubricerats ’’åttatimmarsdagens
ekonomiska verkningar", kommer självfallet endast att röra sig om det
första spörsmålet.
Åttatimmarsdagens inverkan på produktionen beror av hur stor
tidsförkortningen faktiskt är, hur arbetarnas prestationsförmåga
reagerar inför denna begränsning av arbetstiden, samt hur
produktionen omlägges för att anpassa sig efter det nya läget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
