Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1929 - Hansson, P. Albin: Den svenska socialistlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA SOCIALISTLAGEN
137
det bestämdaste emot den av regeringen föreslagna s. k.
socialistlagen, enär denna lags tänjbara och obestämda innehåll möjliggör
dess missbruk till förkvävande av all yttrande- och
församlingsfrihet". Ur samma synpunkter hade Publicistklubben uttalat sig
mot lagen. Det var också dessa synpunkter, som varierades av
samtliga oppositionstalare. "Vi måste komma ihåg", slutar Herslow
sitt tal, ’’att friheten är något, som är lätt att göra sig av med,
men är svårt att få tillbaka." Lyttkens yrkar avslag, då "denna
lag avser att inskränka vår församlingsfrihet och vår rätt att fritt
och öppet yttra oss". Andersson i Nöbbelöv frågar: "Skola vi nu
här avhända oss de friheter, som våra fäder för århundraden
tillbaka tillkämpat sig och vi fått i arv av dem — skola vi med ett
enda penndrag beröva oss detta?" Och så frågar den ene efter
den andre. Men det finns också en talare — hr Yahlin — som
högt säger ifrån, att det är något "särskilt förhatligt hos denna
lag, att den är avsedd att företrädesvis drabba blott en
samhällsklass, den som hos oss åtminstone innehar den sämsta ställningen
i samhället."
I första kammaren segrade naturligtvis regeringen med stor
majoritet — 83 röster mot 25. Men i andra kammaren slogs
regeringsförslaget ut redan i den första voteringen. Det fick 95 röster
mot 114 för avslag. I slutvoteringen tog den göranssonska
reservationen hem spelet med 109 röster mot 102 för rent avslag. 52
av kammarens ledamöter använde den ovanliga åtgärden att öppet
reservera sig till protokollet. Sedermera biträdde första
kammaren medkammarens beslut. Landet fick på så vis en socialistlag,
men genom strykandet av orden: "eller eljest uppviglar till åtgärd,
som innebär hot emot samhällsordningen eller fara för dess
bestånd", hade de farligaste gifttänderna dragits ut.
Den svenska socialdemokratin har icke någon speciell anledning
till klagan över socialistlagen. Närmare besett har den kanske gjort
partiet mer gagn än skada. Försöken till undertryckning av
rörelsen drevo arbetarna samman snarare än de splittrade dem.
De som under riksdagsdebatten varnade för lagstiftningen ur den
synpunkten, att den skulle öka intresset för och dragningskraften
hos socialdemokratin, fingo nog mera rätt än de själva anade.
Liksom den tyska socialdemokratin under socialistlagen växte till en
mäktig rörelse, så har den svenska socialdemokratin sedan 1889 gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
