- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929 /
199

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Hedberg, Oskar: Martin Andersen-Nexö's författarskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARTIN ANDERSEN-NEXÖS FÖRFATTARSKAP

199

Geniet, som ehuru han griper i blindo, alltid finner det stora och
rika och rätta. Det var ett verk, som i mångt och mycket fick
avgörande betydelse både andligt, socialt och politiskt; det skapade
stora drömmar, dådlust, erövringslust, fantastiska projekt, allt detta,
som till sist brast och efterlämnade besvikelse, krossade
illusioner, kaos, hopplöshet, förfall, politisk diktatur, upplösning, och
som tolkades, symboliserades, begräts, föraktades och bespottades
av den bålde borgaren Fr. Paludan Muller i Adam Homo,
det digra verket, vars författare enligt Georg Brandes "satte sig
den Opgave at vise, hvorledes et Menneske af Mængden, hverken af
de allerbedst eller slettest udrustede, fra Ungdomen af som alle
Bedre fuld af ideale Forsæt og Forhaabninger, bar sig ad med at
sætte hele sin aandelige Formue överstyr... for tilsidst at gaa
till-grunde som sjællös Spidsborger".

I Pontoppidans Lykke-Peer urartar förfallet till orkeslöshet och
vanmakt, och det samma sker i hans Det forgœttede Land och De
Dödes Rige, dessa i sin pessimism så beklämmande verk. Den
gamla tiden upplöses, den tid, vars gyllne upprinnelse var det
gudabenådade geniet Aladdin. Och det var det problemet, som enligt
Brandes skulle sättas under debatt. Men den nya tiden kom icke
som vare sig något helt eller till hälften färdigt problem, den kom
som en erövrare, stigande upp från djupet, med dettas sunda kraft
och oändliga möjligheter, och med ett historiskt öde att skapa något
verkligt nytt.

Det är Martin Andersen Nexö¾ förtjänst att ha skapat i djup
och bred mänsklig betydelse rika och monumentala verk om denna
nydaning, vilken proletariatet självt endast instinktivt anar. Om
Pelle Erobreren skriver Nexö på ett ställe, att den icke innehåller
någon skildring av hans liv i yttre betydelse, men att den likväl
är självbiografisk, för så vida, att man icke kan skapa verket om
bäraren av den nya världen, ifall man icke själv har kommit från
djupet. I litteraturen voro, säger han, alla större skildringar av
människans utveckling skrivna av borgerliga skribenter — alltså av
en döende tids män — om borgarskapet, och de måste givetvis sluta
negativt och utmynna i pessimism. Dessa skildringar pockade på
att gälla som skildringar av hela mänskligheten, men de omfattade
endast dess slagg. De kunde i alla händelser icke tillfredsställa
den, som kom nerifrån och först nu skulle börja tillvaron, som hade
allt till godo och naturligtvis icke kunde låta sig avspisa med att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1929/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free