Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Hedberg, Oskar: Martin Andersen-Nexö's författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
OSCAR HEDBERG
Andersen Nexö för "den danske Litteraturs sociale Klöverblad’ \
Nexö är den yngste, starkaste och monumentalaste av dem. Han
kom som en pockande och robust representant för hela underklassen,
och det är i egenskap av sådan, som skaparen av det litterära
konstverket efter proletärens beläte, han icke blott erövrade sin plats i
Danmarks litteratur utan i världslitteraturen. Man kan peka på
brister i hans produktion, men ehuru han inte vill vara det, är han
en av de största konstnärerna i dansk litteratur. Hans
konstnärskap består först och främst av hans djupa mänsklighet, därnäst av
hans omedelbara uppfattning av de sociala strömningarna och av
arbetarklassen som bärare av en historisk mission.
Nexö har tillägnat sitt första sociala epos, Pelle Erohreren,
författaren av andra samhällsepos, Henrik Pontoppidan, som i
Lykke-Peer skildrar den gamla tidens vanmakt, det tillstånd, som både
möjliggjorde och förutsatte proletariatets historiska insats. Henrik
Pontoppidan, den borgerliga klassens oerhört skeptiske samhällstolk,
skriver om sin hjälte Lykke-Peer, den symboliska typen för
Danmark och danskarna, att ’ ’han er Landets ægte Sön, et fuldbaarent
Barn af det lidenskabslöse danske Folk med de blege Öjne og det
frygtsomme Sind––––Bakketroldene der ikke kan se mod Solen
uden at nyse, men som i Skumringen sætter sig paa deres lille
Jord-tue for med Fedel eller ved fromt Klokkespil at fremkogle
straa-lende Syner. Et Puslingefolk med store tænksomme Hoveder, men
et Barns kraftlöse Lemmer; et Tusmörkefolk, der kan höre Græsset
gro og Blomsterne sukke, men som forputter sig i Jorden, hver Gäng
JVIorgenhanen galer.’y Om Pelle Erohreren säger Andersen Nexö, att
det "skulde være en Bog om Proletären––––––altsaa om Men-
nesket selv–––––-der nögen, kun udstyret med Sundhed og Appe-
tit melder sig i Livets Sold; om Arbejderens brede Gäng paa
Jorden paa hans endelöse, halv ubevidste Vandring mod Lyset! Intet
andet Samfundslag har saa stor en Baggrund for sin Livsvandring
som Almuen, eller saa stærke Skæbner — — — hvar Proletären
kæmper, er det beständig for det fundamentale.’’
Litteraturhistoriskt och för övrigt utvecklingsmässigt sett, går
linjen från Pelle Erohreren tillbaka till romantikern
Oehlenschlæ-gers Aladdin, Geniets lykkebringende Magt, eller, som Georg
Brandes uttrycker det, "den Oehlenschlægerske Opfattelse af
Genialiteten’7, vari "spejler sig Samtidens Opfattelse og dens Væsen,
ja en hel Side af Folkkarakteren’’. Aladdin är det gudabenådade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
