Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Hansson, Bertil: Kraftmätningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFTMÄTNINGEN
KRING HENDRIK DE MAN OCH HANS KRITIKER.
Av BERTIL HANSSON.
STRIDEN PÅGÅR. DEN ÄR BETYDELSEFULL. DENNA
gång gäller det mer än en revision av Karl Marx’ lära.
Det är själva problemställningen, som råkat i gungning. Det
är tänkesättet Marx, som nu dras in under debatt. Och denna
är het och vacker, som en debatt skall vara, där livsvärden stå på
spel. Många sia om marxismens definitiva utblomning. Andra
förneka lika djärvt, att någon fara föreligger. En tredje kategori
sitter redan färdig och lurar på den stora syntesen, som komma
skall. Ointresserad står ingen, för vilken "Socialismens Psykologi"
blev en upplevelse.
Problemställningen, sådan den nu reser sig, markeras kanske bäst
vid en jämförelse med "fallet Börnstein" på nittiotalet, då
revisio-nismen bryter sig väg inom den tyska socialdemokratin och bildar
epok i socialismens historia. Det är under åren 1896—98, som
Eduard Bernstein under landsflykten i England slungar ut
stridsparollerna genom sina "Pro.bleme des Socialismus’\ På samtiden
hade Bernsteins marxattack en bedövande verkan. Upphetsningen
var oerhörd, framförallt inom den tyska socialdemokratin. Bebel
skälvde av raseri under sitt sex timmar långa strafftal på protestmötet
i Hannover, och Kautsky stred som ett sårat lejon för sin store Karl
Marx, som han sedermera alltjämt förblivit trogen. Bernstein
bannlystes men fick så småningom både nåd och rätt, en
kompromissresolution blev resultatet, och inom kort seglade Internationalen
under reformistisk flagg. Men kompassen lydde alltjämt
marxismens grundlagar. Problemställningarna, sådana Marx ristat dem i
eldskrift uti sitt geniala manifest, utövade alltjämt sin hypnotiska
makt över sinnena, när revisionismens stormar äntligen bedarrade
och kursen på nytt sattes. —t––––När den radikala
studentföreningen D. Y. G. i Lund år 1900 med Hjalmar Branting gör sin
offentliga debut, står denne på klart reformistisk grund, men Marx
håller alltjämt nävarna fast kring den fana, i vars tecken den
svenska socialdemokratin går i kamp för att segra...
Bernsteins kritik, som mognat under erfarenheterna i England,
gällde Marx’ redan hårt åtgångna mervärdelära, vidare Marx’
uppfattning om kapitalackumulationen, där dock Kautsky satte in en
framgångsrik motkritik. Utarmningsteorin gisslades obarmhärtigt
med tillhjälp av det engelska erfarenhetsmaterial, som Bernstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
