Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Händelser och spörsmål - Valet i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSEB OCH SPÖRSMÅL
251
gång är dock icke enhetlig över hela landet. I de åkerbrukande distrikten,
där partiet visserligen fortfarande är tämligen svagt, har man något ökat
röstsiffrorna liksom ock i provinsen Liège. Röstförlusten faller till största delen
på industriregionerna i sydväst och på »huvudstaden med omnejd.
Efter kriget har de belgiska socialdemokraterna genomlöpt följande kurva:
Röster % Mandat Röster % Mandat
1919 643,000 36,5 70 1925 820,000 39,5 78
1921 660,000 34,0 68 1929 804,000 36,0 70
Man står således på ungefär samma fläck som för tio år sedan både vad
antalet mandat och det relativa antalet röster beträffar. I ett land som är
så pass industriellt utvecklat som Belgien är det icke någon så värst
imponerande ställning.
Även det stora katolska högerpartiet har förlorat ett par mandat och relativt
gått något tillbaka, även om röstsiffrorna i allmänhet ökats. Till
huvudpartiet har då även räknats gruppen kristliga arbetare. Det katolska partiet
omfattar för övrigt ganska olikartade element. En del är ett verkligt
högerparti, en annan del omsluter många katolskt sinnade arbetare. Den
flamländska delen intar väl också i många fall en lojal särställning. Nu har
förlusterna kommit i de flamländska provinserna medan man vunnit ett och
annat mandat på andra håll. Den något hotade ställningen hos den
flamländska befolkningen kan möjligen komma att medföra vissa besvärligheter
under den kommande tiden. Det är en mängd flamländska problem, som det
gäller att ta ställning till och där den växande flamländska nationaliströrelsen
givetvis kommer att utöva ett visst tryck.
Om katolikerna har sitt huvudsakliga stöd i bondeklassen, en del arbetare
och vissa småborgerliga skikt, är däremot liberalerna ett storborgerligt parti
med förankring bland framför allt de franska städernas bourgeoisi. Något
som egentligen skiljer dem från ett reguljärt högerparti givs knappast. Ur
en synpunkt står liberalerna dock något annorlunda än katolikerna, ty någon
flamländsk fråga har i allvarlig mening ej funnits för dem, även om man
någon gång haft särskilda liberal-flamländska listor. Partiet Ökade nu sina
röstsiffror kraftigt på de flesta håll och erövrade fem nya mandat, de flesta
från socialdemokraterna. Vinsterna faller på Bryssel och på de minst
industrialiserade provinserna.
Kommunisterna har en man kvar av två före valet. Den sista spillran är
vald i Bryssel. Röstsiffran har dock vuxit från knappa 32,000 till 43,000,
men fördelningen har blivit ogynnsammare, så att det ena mandatet gick
förlorat. I Liège tappade man nämligen ett par tusen röster. Det är för övrigt
endast i industridistrikten i Hainaut och Liège samt i Brabant, huvudstaden
med omnejd, som kommunisterna har några anhängare att tala om. De övriga
sex provinserna synes endast ha omkring 9,000 röster att dela. Detta om
huvudgruppen, stalinisterna. Men även vänsterkommunisterna, trotskisterna,
deltog i valet åtminstone i en del kretsar. Resultatet blev magert — blott
knappa 4,000 röster, om man nu besvärat sig med att referera ajla småsiffror
i dagspressen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
