Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Händelser och spörsmål - Valet i Belgien - Sydafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bet parti, som nu vid valet tilldrog sig största intresset, var emellertid den
flamländska gruppen eller frontisterna. Namnet frontister eller frontpartiet
har det erhållit därför att det grundades av från fronten hemvändande flamska
soldater. Betta parti ökade från 6 till 11 eller till 12, om man så vill, då
den "övrige" också är en flamländare, som antages skola sluta sig till
oppositionen.
Belgarna tillhöra tvenne raser, flamländare och valloner, av vilka de
förstnämnda talar flamländska, ett germanskt med holländskan närbesläktat språk,
och de sistnämnda franska. Enligt uppgift uppgår flamländarna till omkring
4,5 miljoner och vallonerna till omkring 3 miljoner. Franska har ©mellertid
varit statsspråket och en hel del flamländare använder sig av detta språk. Bet
uppgives dock, att omkring 3 miljoner endast talar flamländska. Vallonerna
talar i allmänhet endast franska. Resten av befolkningen, om man nu
undantar en del tyskar, är tvåspråkig.
Bet förhållandet, att franska varit statsspråk och att de fransktalande haft
den ekonomiska och politiska ledningen om hand, vilket bl. a. även medfört
att det flamländska språket tillbakasatts, har gjort, att flamländarna känt
sig undanskjutna. Bärav orsakades uppkomsten av en flamländsk rörelse, som
dock haft svårt att göra sig gällande. Som ovan nämndes är det väl ofta
så att nationella linjer bryter genom allmänpolitiska, men är de politiska
skiljelinjerna en gång någorlunda fast uppdragna, möter det givetvis
motstånd, om man söker ena personer ur olika politiska partier. Många anser
det helt naturligt vara mera givande att inom de gamla partiernas ram arbeta
för de speciellt nationella intressena. På så sätt fick man en stark
flamländsk fraktion inom det katolska partiet, och även inom socialdemokratin har
funnits en flamländsk grupp, som dock kan sägas ha varit nationellt mera
moderat. Be flamländska nationalisterna har på så sätt varit uppdelade i tre
fraktioner; de som inom de stora partierna arbetat för den flamländska saken,
en mindre grupp, som kräver full självständighet för den flamländska delen
av landet samt de mera moderata, som självständigt politiskt parti
uppträdande flamländarna, frontisterna, som vill självstyrelse, språkens
likaberättigande o. s. v.
Ben relativt sett mycket kraftiga ökningen vid valet, om man medräknar
den fristående en fördubbling av antalet mandat och mer än en fördubbling
av röstetalet, kommer antagligen att ytterligare stärka flamländarnas
ställning. Frontpartiet samlade dock nu omkring 15 proc. av de avgivna rösterna
i do fyra nordligaste provinserna, Antwerpen, östra och västra Flandern samt
Limburg, i vilka provinser de flesta flamländarna bor. Be är således onekligen
en faktor att räkna med. Förekomsten av denna relativt ganska starka grupp
torde komma att medföra, att de i de stora partierna kvarstående flamländarnas
krav får större utsikt att bli tillgodosedda. I varje fall torde flamländarnas
starka framryckning medföra, att den belgiska politiken kompliceras en smula
under de närmaste åren.
Sydafrika.
Då England år 390G beslöt sig för att ge de endast några
år tidigare besegrade boerrepublikeraa, Transvaal och
Oranjefri-staten, självstyrelse och detta förtroende besvarades med lojalitet från boernas
252
HÄNDELSER OCH SPÖBSMAL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
