Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Radaceanu, Lothar: Arbetarrörelsen i Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBETABBÖBELSEN I BUMANIEN
265
gerligt-liberala lagstiftningen, det fanns formellt ingen livegenskap
längre, ingen dagsverksskyldighet och inget tionde. Jorden var
icke längre böndernas och godsägarnas gemensamma egendom, så
att båda hade anspråk på den; den hade blivit privategendom och
i den av bojarerna genomförda agrarreformen hade sörjts för att
det enda resultatet var jordbesittningens omvandling till
privategendom och att bönderna vid jordens fördelning drogo det kortaste
strået. Om alltså livegenskapen formellt avskaffats, så kvarstodo
dock de ekonomiska förhållanden livegenskapen förorsakat:
jordfattiga bönder å ena sidan och latifundieägare å andra sidan, vilka
saknade varje begrepp om och varje möjlighet till intensivt
kapitalistiskt utnyttjande av sina gods. Så uppstod en ny livegenskap,
den s. k. Neoiobagia — som kännaren av den rumänska
agrarförfattningen och den rumänska socialismens huvudteoretiker,
Dobro-geanu Grherea, kallat den — som kännetecknades av att till de
feodala rättigheterna att utsuga bönderna kom den kapitalistiska
rätten att efter gottfinnande förfoga över jorden.
Men för att bevara detta tillstånd behövdes ingen utbildad
borgerlig statsapparat. Den politiska oligarki, som under namn av det
liberala partiet fyllde missionen att genomföra europeiseringen,
sökte nu en social funktion av borgerligt kapitalistiskt slag. Den
såg den till en början i att missbruka statsmakten för egna
ekonomiska fördelar. Förkapitalismens berömda paroll "berika eder"
kom till användning också i Rumänien: den liberala oligarkin
försummade icke att plundra staten och genom staten folket.
Resultatet blev en primitiv kapitalistisk ackumulation till vilken under
årtiondenas lopp fogades en ackumulation av handelsvinster och av
räntor på det utländska kapitalets industriella investeringar i
Rumänien. På denna omväg blev kapitalismens problem aktuellt i
Rumänien och ett kapitalistiskt näringsliv började utvecklas.
Men vad har kapitalismen betytt för Rumänien? Framför allt
oligarkins fall. Denna oligarki hade från att vara politisk blivit
ekonomisk, men dess politiska makt vilade icke på ekonomisk makt,
utan dess ekonomiska inflytande kunde tvärtom endast
upprätthållas genom staten. Kapitalismen hade framför allt skapat en
oavhängig bourgeoási, som förvandlade staten, hittills ett verktyg för
ekonomiskt rofferi, till en uttrycksform för sitt politiska herravälde
och trängde därmed undan oligarkin från ledningen. Kapitalismen
frigjorde vidare de kapitalistiska krafterna också inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
