Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MATERIALISTISKA HISTORIEUPPFATTNINGEN
273
ämne, som är det huvudsakliga syftemålet med denna uppsats, den
materialistiska historieuppfattningens utformning hos vissa moderna
socialistiska tänkare.
Bakgrunden till Marx9 materialistiska historieuppfattning.
Om man skulle framkasta frågan, huruvida den materialistiska
historieuppfattningen vore Karl Marx’ egen originära skapelse,
kunde vi kanske icke ge ett obetingat jakande svar därpå. Förvisso
har hos många andra tänkare teorin om de ekonomiska faktorernas
grundläggande betydelse för all samhällelig utveckling mer eller
mindre medvetet svävat för deras syn, ehuru de aldrig på ett så
eftertryckligt och ingående sätt som Marx förstått och förmått att
betona denna sin principiella ställning till problemet. I den
materialistiska historieuppfattningens förhistoria — d. v. s. före Marx
— kan det i detta sammanhang endast vara skäl att nämna
Saint-Simon, som enligt Gustaf F. Steffen (Den materialistiska
samhällsuppfattningens historia före Karl Marx, sid. 328 ff.) i de två
egentliga grunddragen föregripit Marx’ materialistiska
historieuppfattning, nämligen i fråga om samhällsutvecklingens lagbundna
fortskridande på grund av en överindividuell nödvändighet, d. v. s.
oberoende av alla rent individuella ingrepp och godtyckliga
idékonstruktioner, samt den ekonomiska utvecklingens prioritet inom den
totala samhällsutvecklingen. De trots denna likhet ganska konträra
motsatserna mellan de båda tänkarna i övrigt skola vi inte här gå
in på. Vi kunna dock konstatera den relativa samstämmighet i
tidpunkten för Saint-Simons och Marx’ framträdande såsom
idéförnyare i denna punkt; Saint-Simons bana såsom socialreformatorisk
skriftställare inföll endast några få decennier före Marx’.
Båda levde de i samma tid av brytning mellan gammal och ny
tid i det ekonomiska samhällslivets och tänkandets historia —
Saint-Simon i det i politisk och i viss mån ekonomisk mening långt
avancerade Frankrike. Marx i Tyskland, där de feodala och merkantila
resterna i det murkna samhällsmaskineriet ännu levde på respit.
Men den nya tiden hade dock gjort sitt inträde på världsarenan
och utvecklingstendenserna voro ej så svåra att skönja för dem, som
i mångt och mycket voro utrustade med siarblick och siarförmåga.
Den föregående tiden, merkantilismen, hade karakteriserats av en
ytterligt gående sammanblandning av ekonomi och politik, intresset
för rättsordningen hade varit det förhärskande draget i den tidens
samhällsvetenskapliga tänkande. Men med industrialismens intåg
kom ett plötsligt omslag. Den nya samhällsvetenskapen,
nationalekonomin, vann stadga i och med att grundvalen för densamma, det
ekonomiska livets självständiga lagar och drivkrafter, blev alltmer
påtaglig och uppenbar. Ooh nu kom man på tanken att konfrontera
grunddragen i de båda systemen, det nya och det gamla. "Om
eko-18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
