Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
BERTIL STERNER
ett friare spelrum för sina aktioner. Andra söka — särskilt ur
Marx’ ungdomsskrifter — utläsa en historiefilosofi, enligt vilken
människan för den materialistiska historieuppfattningen skulle
såsom självständigt handlande och skapande kraft utgöra all historias
subjekt. Reellt sett skulle den därför vara oförenlig med varje
åskådning, som innebär att utvecklingens drivkraft ligger utanför
människan, den må sedan vara materialistisk eller idealistisk,
sättande de materiella atomerna eller en allsmäktig ande såsom den
verklige skaparen av historien. Andra åter betona, att den
materialistiska historieuppfattningen endast är en metod vid
social-histo-risk forskning, i det de framhålla, att man vid dylika
undersökningar i första hand måste söka fastställa reala fakta, då
människornas ideologier i de flesta fall endast äro uttryck för mer
eller mindre godtycklig fraseologi. Marx hade ju — enligt
sitt eget uttryck — endast hån över för dem, som ’ ’över historiens
verklighet, över själva det faktiskas kropp vilja kasta en slöja, vävd
av dialektikens immateriellaste trådar, broderad med retorikens
blommor och fuktad med sentimentalitetens dagg".
Taga vi det socialistiska tänkandet i vårt eget land i betraktande
finna vi också här stora motsättningar angående den materialistiska
historieuppfattningen. Nils Karleby t. ex. påstår i ’ ’Socialismen
inför verkligheten", att "materialistisk historieuppfattning är ett
teoretiskt uttryck för den syn, som en människa med vanligt sunt
förnuft anlägger på det historiska förloppet" (sid. 29). Rickard
Lindström däremot hävdar motsatsen, då han i "Socialistisk vardag"
fäller följande ord: "Många socialister hävda på fullt allvar, att
den materialistiska historieuppfattningen är "en väsentlig del av
socialistisk åskådning". De ha orätt däri, om den saken finns intet
tvivel" (sid. 101). Visserligen gör Lindström inget försök att gå
närmare in på spörsmålet, men uttalandet står dock fast.
Det råder som vi ha sett ett till synes hart när oöverkomligt
motsatsförhållande mellan alla dessa vitt skilda tolkningar. Dock torde
det vara att märka, att många av den materialistiska
historieuppfattningens bittraste vedersakare icke draga sig för att betrakta den
som en fruktbar arbetshypotes för social-historisk forskning. I den
uppgiften har den historiska materialismen fått ett vetenskapligt
existensberättigande, som kommer den att träda ur den isolering,
som varit dess arvedel, alltsedan dess upphovsman planterade den
i de politiska stridernas för vetenskapliga spörsmål allt annat än
livgivande atmosfär. Här har den materialistiska
historieuppfattningen grott och blommat. Det är nu tid att den i sin ålderdoms
höst får fresta en tillvaro, som är mindre bekymmersam och mindre
— pretentiös.
I detta sammanhang skola vi inte gå frågan om den
materialistiska historieuppfattningens nuvarande läge in på livet. I stället
är kanske en kortare utredning av "historiematerialismens"
uppkomst och utveckling hos Marx av nöden, innan vi komma in på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
