Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JOBDBÄNTANS SOCIALISERING
297
medbestämmanderätt i samhället. Denna kamp har förts med
socialismen som politisk ledstjärna, och reformkrav med annan
ursprungsbeteckning än den socialistiska ha därför i allmänhet inte
kunnat förvärva arbetarklassens politiska stöd. När det gällde
jordränteproblemet har det dessutom legat nära till hands för
socialistiska teoretici att anse, att jordräntans socialisering automatiskt
skulle komma att genomföras i samband med en mer allmän
socialisering av produktionen, och de ha därför inte varit benägna att
tillerkänna jordräntereformen i och för sig något större aktuellt
intresse, åtminstone inte förrän i en senare tid.
Till vårt land nådde jordreformrörelsen på allvar först omkring
år 1907, då flera jordreformföreningar bildades här i landet, en
del agitationsföredrag höllos och föreningen i Stockholm gav ut
en serie broschyrer i frågan. År 1910 fördes en pressdiskussion
mellan jordreformvännerna och socialdemokraterna, men något
närmande mellan de två åsiktsriktningarna kom inte till stånd, och
sedan dess synas föreningarna så småningom ha tynat av.
Regering och riksdag ha emellertid hyst ett visst intresse för
frågan. 1907 avlämnades i riksdagen tre motioner med olika
förslag till jordräntebeskattning. Visserligen blevo dessa avslagna,
men redan samma år uppdrog regeringen åt prof. Gustav Cassel
att utarbeta en redogörelse för den utländska lagstiftningen i
frågan. Redogörelsen blev färdig mot slutet av 1908, men kunde
inte kasta nämnvärt ljus över frågan, eftersom materialet var
ytterst magert. I början av 1909 uppdrogs emellertid åt en
särskild kommitté att uppgöra förslag till allmänna grunder för en
kommunal jordvärdestegringsskatt, och på grundval av det
framkomna förslaget utarbetades så inom finansdepartementet ett
förslag till förordning om sådan skatt. Detta förslag granskades och
omarbetades många gånger om under åren fram till 1918, men de
sakkunniga kunde inte ena sig om de lämpliga grunderna för en
jordvärdestegringsskatt, varför regeringen inte ansåg sig kunna
komma med något förslag i ärendet.
Emellertid ansåg man, att en eventuell lagstiftning skulle kunna
genomföras snabbare och dess resultat beräknas säkrare, om man
endast hade genomfört en fullständig taxering av det existerande
jordvärdet. Det var dåvarande finansminister Thorsscxn, som
hävdade denna mening, genomträngd av övertygelsen om reformens
stora betydelse. Hans proposition om jordvärdetaxering föl] 1919
på första kammarens motstånd men bifölls 1920 med stor
majoritet, och åren 1920 o»ch 1921 genomfördes följaktligen den nämnda
taxeringen av landets jordvärde. Sedan dess har frågan
emellertid inte låtit tala om sig, och så vitt jag vet, har ingen
bearbetning av taxeringsresultatet offentliggjorts. Ännu ett faktum
återstår dock att notera. I de föreskrifter, som år 1927 utfärdats
angående kommunal fastighetstaxering, ha taxeringsnämnderna
erhållit direktiv att i ett stort antal fall särskilt uppge en fastig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
