Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JORDRÄNTANS
SOCIALISERING.
Av NILS RÖNNBLOM.
I. Ur jordränt er ef önnens historia.
DET VAR DE ENGELSKA NATIONALEKONOMERNA
Malthus och Ricardo, som först av alla förmådde särskilja
jordräntan som socialekonomisk faktor och som även klarlade dess
sociala betydelse. Möjligheten och önskvärdheten av dess
indragande till samhället insågs också snart av dåtida teoretici. När
jordräntan i England under 1800-talet började stiga allt hastigare,
grep intresset för denna fråga omkring sig, och år 1871 bildades
på initiativ av John Stuart Mill den första kända förening, som
hade till syfte att främja en jordräntereform. Styrelseformen var
emellertid i England liksom i de flesta europeiska länder på denna
tid allt annat än demokratisk; ivrandet för sociala förbättringar
betraktades som någonting med välgörenhet ganska besläktat, och
jardreformsträvandena ledde under sådana förhållanden inte till
något praktiskt resultat. Så kom från det demokratiska Amerika
en impuls, som förmådde göra kravet på en jordräntereform till
en verklig folkrörelse, spridd över större delen av jordklotet. Denna
impuls var amerikanen Henry Georges framgångsrika agitation
under 1800-talets två sista decennier. I tal och skrift förde denne
fram kravet på jordräntans fullständiga indragande till samhället,
och han framhöll med stor kraft den nuvarande
egendomsfördelningens skadliga verkningar. Jordreformföreningar bildades här
och var i anslutning till hans läror, och rörelsen kom därför också
att få bära namnet georgism. I någon mån kröntes strävandena
med framgång och jordränteskatt infördes i ett antal länder, men
dessa jordränteskatter indriva i intet fall mer än en från
socialiseringssynpunkt betydelselös bråkdel av jordräntan.
Det gemensamma för alla dessa strävanden var att de
motiverade kravet på jordräntans socialisering med naturrättsliga
argument och ansågo att samhällsidealet borde förverkligas efter den
ekonomiska liberalismens doktriner. Denna sista omständighet är
väl den främsta orsaken till att idén hittills inte från arbetarhåll
rönt den uppmärksamhet, som den otvivelaktigt förtjänar. Slutet
av förra århundradet och början av det nuvarande ha som man
vet fått bevittna arbetarklassens mödosamma kamp för politisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
