Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JORDRÄNTANS SOCIALISERING
299
baseras på fri prisbildning, kan man naturligtvis varken avskaffa
dessa inkomster eller ens upphäva deras egenskap att vara
arbets-fria. Men man kan ordna det så, att de upphöra att direkt och
mer eller mindre ojämnt tillfalla enskilda och i stället levereras
till staten eller någon annan samhällsorganisation, som har
förmåga att möjligast jämnt eller eventuellt efter någon annan
lämpligare norm portionera ut inkomsterna i fråga bland
samhällsmedlemmarna i form av nyttigheter och tjänster.
Det kan knappast råda någon tvekan om att inte stat och
kommun redan under nuvarande förhållanden äro i stånd att på
tillfredsställande sätt åstadkomma en sådan fördelning, åtminstone av
en del av samhällsmedlemmarnas produktion. I varje fall sker
redan nu en fördelning genom samhällets försorg. Den del av
produktionen, som samhället sköter om att fördela, skrapas ihop
genom direkta och indirekta skatter och på annat känt sätt. Om
man genomför en socialisering av jordränta och kapitalränta,
ligger det alltså nära till hands att låta dessa delar av produktionen
ingå i de värden, som samhället sålunda faktiskt sköter om att
fördela, och exempelvis företa en motsvarande avskrivning av
nuvarande skatter och andra statsinkomster. Ett sådant
tillvägagående vore i hög grad tilltalande för de nuvarande skattebetalarna,
men framför allt vore det fördelaktigt därför att det innebär en
förbättring av inkomstfördelningen.
I ett samhälle, där jordränta och kapitalränta vore socialiserade
och där inga monopolvinster eller liknande inkomster förekommo,
skulle samhällsmedlemmarnas arbetslöner vara de enda av deras
inkomstarter, som kunde uppvisa en olämplig fördelning. Full
jämlikhet i fråga om arbetslön torde man inte få eftersträva;
antagligen komma alltid de mer arbetsamma, de mer dugande och de
som underkastat sig en grundligare utbildning i något yrke att
erhålla en förhållandevis större arbetslön än andra. Problemet
om denna ojämnhet i arbetslön sammanhänger mycket nära med
frågan om produktionens allmänna ökning, en fråga, som är
socialismens huvudmål, emedan den framspringer ur en allmänmänsklig
önskan om ökad behovstillfredsställelse och som måste lösas genom
att under hänsynstagande till tekniska och psykologiska krav få
fram organisationsformer, som medge ett möjligast effektivt
utnyttjande av även den mänskliga arbetskraften. Frågan om
jordräntans och kapitalräntans socialisering eller om en mer
ändamålsenlig fördelning av dessa arbetsfria inkomstarter kan emellertid
behandlas utan sammanhang med arbetslönerna.
Dessa två problem äro sinsemellan olika, vilket beror på att
jordräntan och kapitalräntan äro av olika natur eller ha olika
egenskaper.
Med jordränta menas som bekant det pris, som
samhällsmedlemmarna betala för nyttjanderätten till naturtillgångarna av olika
slag, exempelvis åkerbruksjorden, byggnadstomterna, gruvorna, sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
