Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
NILS RÖNNBLOM
garna, torvmossarna, vattenfallen. Priset har sin orsak i dessa
tillgångars knapphet; om de funnes i obegränsad mängd som t. ex.
luften skulle jordräntan inte uppkomma, hur stor än
människornas efterfrågan på naturtillgångar vore. Under nu rådande
förhållanden tillfaller jordräntan dem som besitta naturtillgångarna,
"jordägarna".
Jordräntan liksom andra periodiskt utfallande inkomster kan
kapitaliserat och termen jordvärde betecknar som bekant jordränta
kapitaliserad efter gängse räntefot, eventuellt med tillägg för en
förutsedd framtida värdestegring eller avdrag för väntad
värdeminskning. I det dagliga livet skiljer man inte så noga på
jordvärdebegreppet och vad som från nationalekonomisk synpunkt är
verkligt kapital eller realkapital. De 100,000 kronor, som äro en
tomts jordvärde, och de 200,000, som det på tomten byggda huset
är värt, framstå för lekmannen som ett och samma slag av
förmögenhet, och de äro det också i viss mån eftersom man kan byta
jordvärde mot realkapital och tvärtom. Men för detta
sammanhang är det av största betydelse att särskilja de två komponenterna
i affärslivets kapitalbegrepp.
Realkapitalet är alltid en produkt, som erhållits genom att
mänskligt arbete nedlagts på någon naturtillgång, och dessutom en
produkt, som inte konsumeras utan sparas och användes för fortsatt
produktion. Det är värdet av sådana saker som byggnader, vägar,
broar, kanaler, automobiler och skepp, alla slags maskiner, alla
varulager och så vidare. Medan jordräntan är priset för
naturtillgångarnas nyttjande, är kapitalräntan det pris, som
samhällsmedlemmarna måste betala för att få använda det befintliga
realkapitalet, "priset på sparandet". Kapitalräntans orsak är,
åtminstone i regel, en följd av den begränsade tillgången på realkapital,
och dess uppgift i produktionsprocessen är att reglera
användandet av det befintliga kapitalet, så att detta ger största möjliga
produktionsresultat.
Efter vad som nu sagts om dessa två arbetsfria inkomstarter är
det lätt att inse, varför jordräntan kan socialiseras på betydligt
enklare sätt än kapitalräntan.
Det ekonomiska livets nuvarande struktur och teknik rubbas inte
på minsta sätt, ifall man socialiserar jordräntan eller förvandlar
den till inkomst åt stat och kommun. Det hela blir i realiteten
en skattereform; man låter alla innehavare av naturtillgångar
inbetala jordräntan till samhället som en speciell jordränteskatt. Det
enda som förändras genom, reformen är inkomstfördelningen, och
för att inte denna förändring skall vålla icke önskvärda
rubbningar i kredit- och förmögenhetsförhållandena får man utsträcka
reformens fullständiga genomförande över en tidrymd av några
decennier.
Kapitalräntan kan inte socialiseras på samma enkla sätt.
Naturtillgångarna äro både till mängd och beskaffenhet givna och full’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
