Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JORDRÄNTANS SOCIALISERING
303
betydelsefull efterfrågan på naturtillgångar, som förut varit i stort
sett värdelösa, exempelvis skogar, vattenfall och vissa gruvor.
Enbart skogsvärdet uppgår för Sverge enligt 1928 års allmänna
fastighetstaxering till 1,556 miljoner kronor, vilket med räntefoten 5
procent motsvarar en jordränteinkomst för skogsägarna av 78
miljoner kronor om året.
Om man förutskickar dessa fakta om jordräntans tillväxt, kan
man uppskattningsvis bilda sig en föreställning om den nuvarande
storleken av jordränteinkomsten i vårt land. En utredning om
Sverges nationalförmögenhet, som verkställdes 1908, föranledde en
uppskattning av Sverges dåvarande jordvärde till omkring två
miljarder kronor. Om man utgår från detta värde och antar att
jordvärdet i vårt land nära fördubblats sedan 1908 samt dessutom tar
hänsyn till den värdeminskning, som vår myntenhet undergått
sedan världskrigets början, får man till resultat ett sannolikt
jordvärde av sammanlagt omkring fem miljarder kronor i närvarande
stund (1928). Med ledning av resultatet av 1928 års
fastighetstaxering enligt beredningsnämndernas förslag beträffande
jordbruksfastigheter på landsbygden kan man beräkna, att landsbygdens
totala jordvärde, däri inberäknat skogsvärde samt "tomt- och
industrivärde ", då uppgick till minst två miljarder kronor eller minst 32
procent av totala taxeringsvärdet för dessa fastigheter. Några
motsvarande siffror för stadskommunerna har jag inte haft tillgång
till, men då landsbygdens totala taxeringsvärde är föga mer än
tredjedelen av landets och då städernas jordvärde i allmänhet
uppgår till flera tiotal procent av deras totala fastighetsvärde får man
anse, att den förut erhållna siffran fem miljarder kronor är
tämligen riktig och i varje fall av riktig storleksordning. Om
räntefoten antages till 5 procent är alltså totala jordränteinkomsten för
Sverge ej mindre än omkring 250 miljoner kronor om året i
närvarande stund.
I detta sammanhang kunna de tre kända exemplen på
jordränteinkomstens storlek i större städer förtjäna att nämnas.
Enligt en officiell taxering skall staden New Yorks jordvärde år 1904
ha uppgått till över 11 miljarder dåtida svenska kronor, vilket
utgjorde 65 proc. av totala taxeringsvärdet. Detta är mer än hela
Sverges dåvarande nationalförmögenhet. Det bör också nämnas
att invånarantalet i New York då var c:a 3,5 miljoner. Berlin
hade 1903 nära 3 miljoner invånare, och dess totala jordvärde
uppskattades till omkring 7 miljarder dåtida kronor. Vidare var
jordvärdet i Oslo år 1907 250 miljoner dåtida kronor på ett
invånarantal av 230,000 människor. Man ser av dessa siffror, att
jordvärdet i en stor stad sannolikt ökar betydligt starkare än
invånarantalet och likaså att de stora världsstäderna ge upphov till
ofantliga jordränteinkomster.
Det värde på omkring 250 miljoner kronor om året, som erhölls
för jordränteinkomsten i Sverge, är även det en betydande summa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
