Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
ttttS RÖNNfcT.ÖM
inkomsten uppbäres. Orsaken härtill är som bekant kapitalräntan
och den omständigheten att ett kapital kan tillväxa med ränta på
ränta. Om nuvärdet av ett kapital är fixerat till ett visst belopp,
så vet man att dess framtida värde är större än så, och om
tvärtom värdet av ett först i en framtid disponibelt kapital är givet,
så vet man att dess nuvärde är mindre. Nuvärdet av 100
kronor, som få lyftas först om 50 år, är endast 5 kronor och 43 öre
om man räknar med 6 procents årlig ränta på ränta, och finge
man lyfta de 100 kronorna först om 100 år vore nuvärdet en
sådan obetydlighet som 29,5 öre.
Den som nu äger en tomt eller någon annan naturtillgång, som
ger jordränta, räknar med att vart och ett av de kommande åren
få inkassera en så och så stor jordränteinkomst. Denna årsränta
representerar för innehavaren en viss förmögenhet, vars storlek
är lika med årsräntan dividerad med gängse räntefot. Var och
en av de enskilda årsräntorna har mindre nuvärde ju längre bort
i tiden den ligger, och redan de årsräntor, som ligga mer än
omkring fyra decennier fram i tiden, äro alla tillsammans mindre
värda än den enda årsränta, som står närmast i tur att inkasseras.
Om det nu antages en lag, som föreskriver att hela jordräntan
skall inbetalas till samhället från och med det trettionde eller
fyrtionde året härefter, så komma visserligen jordägarna att göra
en förlust, men eftersom de framtida årsräntorna äro föga värda
för dem blir förlusten liten i förhållande till deras nuvarande
jordvärde och ännu mindre i förhållande till deras nuvarande
förmögenhet, oan de, som oftast är fallet, också ha andra tillgångar
än jordvärdet. De skulle exempelvis förlora 23,3 procent av
jordvärdet, om jordräntan socialiserades 25 år efter lagens antagande
och förlusten skulle bli endast 5,4 procent om socialiseringen först
genomfördes om 50 år, detta om man räknar med 6 procents årlig
ränta på ränta.
När man skall genomföra en socialisering av jordräntan, måste
man först bestämma, vilken förlustprocent jordägarna skola få
kännas vid. Ju lägre man sätter denna förlustprocent, desto mindre
bli givetvis nackdelarna för dem men desto längre tid dröjer det
också innan reformen blir fullständigt genomförd. Man borde
kunna enas om att pålägga dem en förlust lika med 15 procent
av jordvärdet, eftersom denna siffra är av samma storleksordning
vsom den procent av våra inkomster, som nu gå till skatter. I de
allra flesta fall ha jordägarna också annan förmögenhet än
naturtillgångar, varför deras totala förmögenhetsförlust i allmänhet blir
mycket mindre än 15 procent, och dessutom finns det alltid
möjlighet för samhället att träda hjälpande emellan om reformen i
enstaka fall skulle leda till olämpliga konsekvenser.
Det är olämpligt att föreskriva, att hela jordränteinkomsten skall
indragas till samhället på en gång efter vissa års förlopp, som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
