Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Rönnblom, Nils: Om jordräntans socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Jordräntans socialisering
307
i det föregående förutsatte endast för enkelhets skull. Både för
samhället och för den enskilde är det fördelaktigare om reformens
genomförande sker successivt, även om detta medför att
genomförandet sträcker sig över en längre tidrymd. Det är alltid
svårare att finna sig i plötsliga förändringair än i sådana, som ske i
flera etapper. När man fastslagit förlustprocenten har man alltså
att enas om ett sådant successivt genomförande, som är jämnt
utan att sträcka sig över en alltför lång tidrymd och utan att
medföra ett överskridande av förlustprocenten.
Närmast för exemplets skull har jag beräknat en sådan metod
för successivt genomförande, där förlustprocenten blir 14,445.
Räntefoten har antagits så hög som 6 procent med hänsyn till
att åtminstone för närvarande fastigheternas taxeringsvärden äro
genomgående lägre än de verkliga värdena. Enligt den beräknade
metoden skulle man de fem första åren efter genomförandet
utkräva 2 procent av all jordränteinkomst som skatt. Detta ger en
årlig inkomst av omkring 5 miljoner för Sverges vidkommande.
6:e till och med 10 :e året skulle 4 procent av jordränteinkomsten
utkrävas, 11 :e—15 :e året 6 procent, 16 :e—20 :e året 8 procent och
21 :a—25 :e året 10 procent. Sedan skulle emellertid
socialiseringen ske i snabbare takt. 26 :e till och med 30 :e året skulle 20
procent av jordränteinkomsten uttagas som skatt och för varje
efterföljande femårsperiod skulle uttagningen ökas med ytterligare 10
procent av jordräntan. På detta sätt skulle reformen vara
fullständigt genomförd efter 65 års förlopp.
Det kan synas som om ett sådant genomförande vore opraktiskt
på grund av den långa tid det tar och därför att socialiseringen
de första 25 åren sker så långsamt. Tack vare
jordränteinkomstens snabba stegring kommer genomförandet emellertid att få ett
betydligt gynnsammare förlopp från finanspolitisk och
socialiseringssynpunkt sett. Man får naturligtvis socialisera inte endast
den nu existerande jordränteinkomsten utan också den framtida
stegringen i denna inkomst, och denna senare kan socialiseras hel
och hållen, oberoende av hur stor den nuvarande jordräntan är
eller av hur långsamt den socialiseras. Först när även denna
omständighet tages med i räkningen, får man rätt uppfattning om
reformens stora praktiska betydelse.
Om man räknar försiktigt och antar att jordränteinkomsten
fördubblas på 25 år, innebär detta att totala jordräntan under de
närmaste åren ökar med i genomsnitt 3 procent om året. Med en
socialisering både av denna ökning och av den nuvarande
jordräntan i Sverge enligt den förut angivna planen, skulle man få
in följande ungefärliga skattebelopp under de närmaste åren:
5 miljoner kronor första året, 12,5 miljoner det andra, 20 miljoner
det tredje, 27,5 miljoner det fjärde, 35 miljoner det femte, 47
miljoner det sjätte och så vidare. Redan det 26 :e året skulle
samhällets inkomster genom jordränteskatten vara uppe i omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
