Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Händelser och spörsmål - Hollands generalstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Religionen är don dominerande partiskiljaren i Holland. Först och främst
har man folket uppdelat i två stora grupper, romerska katoliker och protestanter.
De båda sydligaste provinserna, Nord-Brabant och Limihurg, är nästan
uteslutande katolska och de båda nordligaste, Friesland och Groningen,
huvudsakligen protestantiska. I de mellanliggande är fördelningen mera jämn.
Som vanligt är katolicismen ett starkt kitt även politiskt sett. Det
romersk-katoÜska statspartiet, som namnet lyder, är dock icke alldeles enhetligt, utan
man kan urskilja en mera konservativ och en mera radikal riktning. Det
har dock icke kommit till några mera allvarliga slitningar utan partiets enhet
liar bevarats. I stort sett måste emellertid partiet helt räknas till den högra
flygeln. Liksom på andra håll i de romersk-katolska länderna har även det
holländska partiet visat sig vara synnerligen stabilt. Röstsiffrorna varierar icke
mycket varken upp eller ned och nu har partiet behållit precis samma antal
representanter som före valet. Sin starkaste förankring har partiet givetvis
i de södra kretsarna och de närmast därintill liggande såsom Nijmegen. Där
det är som starkast samlar man mellan 75 och 80 proc. av samtliga avgivna
röster. Utvecklingen vid årets val tyder på en ytterligare konsolidering av
ställningen och socialdemokraterna, som i övrigt icke obetydligt ökat sin
röststyrka, har där t. o. m. förlorat röster till katolikerna. Detta gäller särskilt
de allra sydöstligaste områdena.
En annan katolsk grupp, det katolska folkpartiet, har däremot gjort ett
sämre val och förlorat sin ende representant. Denna grupp är betydligt
radikalare inriktad, bl. a. med avrusitning på sitt program. Även denna grupp
var huvudsakligen koncentrerad till Nord-Brabant, men har där förlorat ett
förhållandevis mycket stort antal röster.
I andra länder räcker det vanligen med att katolikerna sammanslutit sig i
politisk gruppering. I Holland har emellertid även protestanterna i mycket
stor utsträckning formerat sin politiska slaglinje efter den religiösa
samhörigheten. Det gäller framför allt högerpartierna, det antirevolutionära
partiet, det kristligt-historiska partiet och ett par mindre partier. Studerar man
deras program, visar det sig ganska svårt att bakom alla bibelspråk få något
klart grepp om deras poUtiska inställning till olika frågor. Särskilt det
reformerta kalvinistiska partiets program påminner mera om någon religiös
betraktelse än om ett politiskt program och det politiska kalvinistiska partiet
följer i det stycket icke långt efter.
Någon mera markant skillnad mellan det antirevolutionära partiet och det
kristligt-historiska förbundet finnes väl knappast. Båda är goda högerpartier.
Ursprungligen var det kristligt-historiska mera antikatolskt, men i det
hänseendet har inställningen betydligt mildrats och båda partierna har under en
följd av år tillsammans med det romersk-katolska statspartiet legat till grund
för en regeringskoalition. De antirevolutionära var ett av de partier, som
förlorade ett mandat och hade en endast svag ökning, medan de
kristligt-historiska bättre höll ställningen. Båda partierna finns givetvis endast i ringa
utsträckning d de katolska landsdelarna. I övrigt synes de antirevolutionära
vara något mera koncentrerade i de allra nordligaste provinserna, medan de
kristligt-historiska ha en något märkbar lokalisering i de sydligare
protestantiska områdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
