Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Händelser och spörsmål - Hollands generalstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
317
Av de övriga båda utpräglat kalvinistiskt betonade partierna, det politiskt
kalvinistiska partiet och det reformerta kalvinistiska partiet, är det förra starkt
koncentrerat till valkretsen Dordrecht och det senare ännu mera utpräglat till
kretsen Zwolle, där det har en stor del av rösterna. Båda har relativt sett
ökat isina röstetal ganska bra och det politiskt kalvinistiska partiet t. o. m.
vunnit ett mandat.
Det lilla bondepartiet, Plattelandersbond, synes däremot inte ha någon större
resonans. Tidigare fanns det två riktningar, men nu har den ena helt
försvunnit ooh den andra gått starkt tillbaka. Sina flesta röster har det samlat
i de nordligaste provinserna.
Vrijheàdsbond, frihetsförbundet, är det liberala partiet. Av de större
partierna är det det enda, som tappat röster. Liberalismen har i Holland
genomlöpt samma utveckling som på så många andra håll. Saknad av ett
principiellt program har fört till en opportunitetspolitik, som i sin tur lett till
inre splittring och Utvärtes tillbakagång, trots eller kanske som följd av att
man haft god tillgång till agitationsmedlet pressen. Nu återstår efter årets
mandatförlust endast 8 mandat. Partiet har obetydligt antal anhängare i de
katolska delarna av landet och flest i de större städerna, Amsterdam,
Rotterdam, Haag.
De liberala grundsatserna, om man nu skall envisas att tala om sådana,
hyllas även av de frisinnade demokraterna, som dock är betydligt mera
radikalt inriktade. De har bl. a. också sedan några år avväpnàng på sitt
program. De har hållit sin position men ej gjort någon mera märkbar
framryckning. De synes ha sina anhängare mycket jämnt fördelade om man
bortser från de katolska kretsarna.
Medelklasspartiet för stad och land synes ha råkat bli en smula
stadsbe-tonat i det de flesta väljarna dragits i Amsterdam. Partiet står de
frisinnade demokraterna nära och dess representant uppgives komma att sluta
sig till nämnda fraktion.
Socialdemokraterna har i Holland aldrig lyckats tillkämpa sig någon
starkare ställning. Då rörelsen under 80-talets första år grundades kom den under
ledning av f. d. prästen Domela-Nieuwenhuis, som med tiden gled över i den
rena anarkismen. Inre strider och föga framgångsrik praktisk verksamhet
ledde till utbrytning och grundandet av ett nytt parti år 1894. Vid förra valet
nådde man 24 representanter och samma blev antalet nu. Antalet röster steg
dock med nära 100,000 och partiet har full täckning för sina mandat. Man
hade knappast kunnat vänta någon större framryckning, ty förra gången
erövrade man 4 nya mandat och ökade röstsiffran från 568,000 till 707,000 eller
med omkring 140,000 och det gällde nu främst att befästa och konsolidera
ställningen. Storstäderna är sociaildemokratins hittills starkaste fästen, men
även i ett par av de nordligare distrikten har man upp till 35 proc. av rosterna.
De katolska delarna är däremot mer än lovligt svaga med en synnerligen
blygsam anslutning, 5 à 10 proc.
Kommunisterna har naturligtvis icke kunnat undgå splittring i Holland lika
litet som annorstädes. Det officiella kommunistiska partiet med Visser som
ledare har nästan på pricken lika många röster som förra gången, men
dessutom uppträdde nu också en fristående kommunistisk grupp, som samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
