Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Hansson, P. Albin: Folk och klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
P. ALBIN HANSSON
krav. Men efter hand vidgas även praktiskt partiets intressesfär.
Även från andra folkklasser än arbetarna strömma skaror till
socialdemokratin, som blir en tolk även för dessa. Från exklusivt
arbetarparti växer socialdemokratin sålunda ut till, som Branting skrev
1907, "ett folkparti i ordets bästa mening, omfattande alla klara
och målmedvetna framstegsviljor".
Vad är det som vållar denna utvidgning? Beror den endast på
att den socialistiska agitationen börjat att verka i vidare kretsar,
att det rättfärdighetskrav, som är socialdemokratins patos, rör
hjärtan även bland de bättre ställda folkgrupperna? ’Eller försiggår
i mellangruppernas läge en förändring, i vilken man har att söka
den egentliga förklaringen till deras politiska orientering åt
socialdemokratin ? Vi ha icke någon anledning att underskatta de ideella
bevekelsegrunderna för människors handlande. Otvivelaktigt har
partiet många medlemmar och ännu flera väljare, som kommit till
oss på grund av social rättfärdighetskänsla. Men det ligger
närmast till hands för en socialist att söka en krassare förklaring till
människors ställningstagande; till gruppers och klassers politiska
orientering söka vi förklaringar i deras materiella förhållanden.
Kautsky angav mellanlagrens proletarisering såsom den väg, varpå
socialdemokratin skulle växa till folkparti. I vårt partiprograms
allmänna grundsatser visas, hurusom, kapitalismen under sin
utveckling gör sig till härskare även på områden, dit den industriella
produktionen icke trängt fram. "Där den låter de gamla
mellanklasserna bestå, undergräver den deras ekonomiska självständighet.
Ej blott hantverkare, småhandlare och utövare av fria yrken bliva
skattskyldiga till kapitalet. Som bank- och bolagskapital lägger
det även jordbruket under sitt välde. Jordens verkliga brukare
försättas, där de icke redan i egenskap av lönearbetare vid
storgods helt intaga samma sociala ställning som industrins arbetare,
uti ekonomisk ofrihet, tributskyldiga till en kapitalism i ständig
utvidgning.’’
Sanningen i denna skildring kan den uppmärksamme iakttagaren
få bekräftad genom att blott se sig omkring. I fråga om t. ex.
lägre tjänstemän och kontorsfolk, vilka enligt Kautsky ävenledes
räknat sig själva till bourgeoisin, torde kunna sägas, att deras
materiella förhållanden alltid varit sådana, att en uppslutning vid
arbetarklassens sida varit naturlig. När denna uppslutning under
de senaste årtiondena skett och alltjämt fortgår ligger därför för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
