Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Hansson, P. Albin: Folk och klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLK OCH KLASS
333
klaringen mera i en bättre insikt inom dessa grupper om deras
faktiska läge än i "pr oletariser ingen". För andra mellangrupper
kunna påtagliga förändringar fastställas.
Företagare utan årh et are och skuldsatta bönder.
Om vi först taga hantverkaren, är det inte svårt att finna
skillnaden mellan forna tiders myndige mästare ooh våra dagars låt
oss säga proletariserade typ. Förändringen springer i ögonen
redan vid en jämförelse mellan antalet mästare och arbetare. Se här!
Mästare Arbetare Antal arbetare på ioo mästare
1858 10,080 20,019 199
1878 20,833 31,099 148
1898 40,711 40,181 99
1915 72,471 49,840 69
Alltså har antalet arbetare per mästare sjunkit från 2—1 till
2/3—1. På landsbygden var proportionen 1915 endast 2/5—1.
Innebörden av dessa siffror är den, att flertalet mästare icke
sysselsätta någon arbetare, d. v. s. de äro själva ingenting annat än
arbetare, ofta under osäkrare förhållanden än den egentlige
lönearbetaren. Går man till inkomststatistiken för 1920 finner man att
av samtliga företagare inom vissa typiska hantverkerier hade 60—70
proc. en årsinkomst av högst 2,990 kr. För skrädderi t. ex. var
det 60 proc., för snickeri och svarveri 63 proc, för koppar- och
foleckslageri 67 proc, för kvarnrörelse 70 proc och för skomakeri
73 proc Även 3,347 sömmerskor äro upptagna bland företagarna,
men 82 proc. av dem alla hade 1920 en årsinkomst av högst 1,990 kr.
och för nära hälften av dessa låg inkomsten under 1,000 kr. Under
den kapitalistiska utvecklingen ha sålunda hantverkarna i växande
grad "proletariserats" och många av dem, som icke blivit rätt och
slätt fria arbetare utan ännu kunna ståta med mästarskenet, ha
säkerligen bittra erfarenheter av beroendet av bankkapitalet.
Gå vi över till bönderna är det särskilt två omständigheter, vilka
torde böra observeras vid bedömandet av deras läge, nämligen
bolagskapitalismens framfart på landsbygden och inteckningarna i
j ordbruksf astighet.
Bolagskapitalismens framfart med bondejorden har ju givit an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
