Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MATERIALISTISKA HISTORIEUPPFATTNINGEN 345
är de "ekonomiska förhållandena, i vilka människorna leva, som
i sista instans bestämma den samhälleliga tillvarons art och dess
förändringar. Och detta är möjligt ända in i de högst utvecklade
andliga livsprocesserna i samhället, emedan de ekonomiska
förhållandena ju icke — som så många i denna punkt tagit miste på —
verka som något från det psykiska differentierat, som en materiell
faktor på samhället, utan emedan de ekonomiska förhållandena ju
själva äro något psykiskt, och endast kunna förstås i denna
betydelse, då ju de ekonomiska förhållandena på samma gång äro
mänskliga förhållanden, de församhälleligade människornas
elementära relationer sinsemellan.’’ (Adler: anf. arb. sid. 57.)
Det är på detta sätt den materialistiska historieuppfattningen
skall förstås, ej som någon metafysisk, kunskapsteoretisk eller social
materialism. I synnerhet den förra av dessa misstolkningar har
enligt Adler varit till mycket besvär vid utforskandet av den
materialistiska historieuppfattningens verkliga väsen. Adler framhåller,
att den historiska materialismen aldrig ger sig sken av att kunna
utgöra ett svar på frågan om väsendet och meningen i
världsprocessen eller att lösa problemet om möjligheten av kunskap, i
sistnämnda avseende icke ens social kunskap. Den materialistiska
historieuppfattningen är endast vetenskapen om det kollektiva, som
söker att lära känna de sociala företeelserna och processerna i deras
kausala lagbundenhet, som endast forskar efter sammanhang i den
sociala erfarenhetens företeelser, huru än dessa företeelsers
innersta väsen må vara beskaffat. Icke heller alstrar det på riktigt sätt
förstådda social-materiella, det på den lägsta utvecklingsgraden i sin
historiska verksamhet realiserade psykiska, varigenom
produktionen möjliggöres, det social-ideella, de samhälleliga
medvetenhetsformerna, som vore dess blotta reflexer, "lediglich Spiegelbilder" (R.
Stammler). Ekonomin betingar endast de samhälleliga
företeelserna. Endast i sista instans bestämmer ekonomin de samhälleliga
förändringarna. Den sociala ordningen motsvarar endast den
materiella produktionen. Marx kallar det social-materiella alltid blott
"den Unterbau der auf ihm sich ausbreitenden Erscheinungen des
geistigen Lebens". Den materialistiska historieuppfattningen är
icke heller någon "ekonomisk autonomism" i den meningen, att den
naturnödvändigt försiggående ekonomiska utvecklingen utan
människornas målsättande verksamhet skulle kunna förverkliga de högre
organisations- och medvetandesformerna i den sociala samlevnaden.
Vad etiken angår uppfyller väl utvecklingens gång dess fordringar,
då sedligheten, som Max Adler en gång uttryckt det, endast är ett
annat uttryck för "enheten i människornas sociala relationer till
varandra". Klasskampen, som alltså alltid är en etisk kamp för
förverkligandet av en högre grad av "Vergesellschaftung", fordrar
dock av den uppåtsträvande klassen en moralisk överlägsenhet, som
vid varje tillfälle får vara beredd att bringa sina ideal, de
historiskt-determinerade mänsklighetsidealen, de offer, som äro nödvändiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
