Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
BERTIL STERNER
samma som det mänskliga medvetandet, existerar endast som vilja,
som verksamhet, vilken som fenomen endast kan framträda som
handlande (se ovan sid. 25 ff.!) Det mänskliga medvetandet skulle
alltså existera endast såsom ett redskap för utförandet av de motiv
till handlande, som uppstå utanför detsamma. Visserligen
abstra-herar denna historiefilosofi ingalunda från psykiska faktorer, då
människornas handlande enligt dess uppfattning är en produkt av
överläggning, av egenmäktigt beslutande. Varje yttre retning verkar
inte mekaniskt, som omedveten reaktion, utan måste först genom det
mänskliga intellektets nätverk, där den ombildas till motivation, till
viljeimpuls. Men det är just i det faktum, att det mänskliga
själslivet endast röjer sig som intellekt, som den kunskapsteoretiska
materialismen röjer sig. Det mänskliga medvetandet existerar endast
som handling, såsom en anpassning efter yttre, materiella
förhållanden. I detta fall tillämpas sålunda på det mänskliga livets, det
mänskliga medvetandets område rent materiella eller ’
’materialiserade" lagar. Intelligensen är just enligt de vitalistiska
strömningarna i modern filosofi den ’ ’materialiserade’’ delen av vårt
själsliv, detta såsom en anpassning i kampen för tillvaron och såsom en
ansats att göra materien till människans redskap. Därför är det
ett misstag att hysa uppfattningen, att den rent intellektuella
kunskapsförmågan är liktydig med hela den mänskliga
kunskapsförmågan. Intelligensen måste därför kompletteras med ännu en
kunskapsförmåga, nämligen instinkten eller i en högre form,
intuitionen. Medan intelligensen behandlar alla ting mekaniskt, går
instinkten till väga så att säga organiskt. "Om det medvetande, som
slumrar inom instinkten vaknade, ifall den vände sig inåt som
kunskap i stället för att rikta sig utåt som handling, om vi förstode
att fråga och den visste att svara, skulle den utlämna åt oss de
innerligaste hemligheter livet äger. Ty den fullföljer endast det
arbete, varigenom hela livet organiserar materien, och detta i sådan
grad, att vi inte förmå ange, som man ofta påvisat, var
organisationen slutar eller instinkten tar vid." (H. Bergson: Den skapande
utvecklingen, sid. 154.)
Den kunskapsteoretiska materialismen kännetecknas vidare av
brist på insikt i, att begreppet och tänkandet efter begrepp i vissa
delar uppvisa en artlikhet med de materiella förloppen och tingen.
På samma gång karakteriseras de av frånvaron av överensstämmelse
med de mest kännetecknande dragen i de vitala och psykiska
förloppen. Sådana egentligen materialistiska kännetecken måste leda
till felaktigt materialistiska åskådningar eller uppfattningar, då
begreppens lagar tillämpas på livets företeelser, eller då dessa
senare pressas in i logikens "kategorier". En materialistisk
feltolkning av själslivet, kulturen och samhället måste bliva följden.
Detta är en invändning, som träffar alla slag av materialistisk
historieuppfattning, den må vara omedveten kunskapsteoretisk eller
krasst naturvetenskaplig. Vi se också, huru företrädarna för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
