Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MATERIALISTISKA filSTOfclEÜPPFATTNINGEN 349
psykologisk förnyelse inom den socialistiska tankevärlden helt och
fullt utdöma marxismen i alla dess variationer och i stället vilja
grunda socialismens utformning på en åskådning, vars beståndsdelar
visat sig stå i överensstämmelse med de nyaste forskningarna inom
psykologin och filosofin. Bland dessa märkes framför allt Hendrik
de Man, vars verk "Zur Psychologie des Sozialismus’’ är väl ägnat
att befria arbetarrörelsen åtminstone från en del av de
psykologiskt-filosofiska villfarelser, som äro rådande i dess led. De Man yttrar
på ett ganska respektlöst sätt följande om marxismens tolkning som
en social-ekonomisk determinism: "Bekännelsen till determinationen
betyder, att man kallar till hjälp en övernaturlig kraft för att hos
fienden ingjuta fruktan och hos de egna härskarorna förtröstan.
Den marxska naturlagen om den samhälleliga utvecklingen är blott
en för en ateistisk tidsålder anpassad symbol av den över
människorna rådande lag, som tidigare släkten kallade gud. Det är en
sträng, våldsam, grym gud, som uppvisar en påfallande inre
frändskap med det gamla testamentets Jehovah och med kalvinisternas
gud, dessa predestinerade pionjärer för den kapitalistiska kulturen.
Han begär av människorna, att de skola offra allt, till och med
känslan av deras egen viljefrihet." (de Man: Socialismens
psykologi, II, sid. 165.)
Socialismen är för de Man icke någon teleologisk, av mekaniska
orsaker framsprungen verkan, utan en "tidsbestämd gestaltning av
en evig strävan efter en sedlig världsordning". (Anf. arb. II,
sid. 265.) I detta avseende kan man anställa vissa jämförelser
mellan Hendrik de Man och Nils Karleby. Visserligen står den
senare i mångt och mycket på marxismens grund, men i många stycken
har han missuppfattat marxismen, så t. ex. i fråga om den historiska
materialismen.
Nils Karlebys tolkning av den materialistiska
historieuppfattningen.
I förordet till "Socialismen inför verkligheten" nämner Karleby,
att det huvudsakligen är Max Adlers och Axel Hägerströms
forskningar, som lett vår samtid till en djupare förståelse av Marx och
till en fortbyggnad av hans verk. Man kan också i Karlebys hela
åskådning överallt spåra det inflytande dessa bägge forskare
utövat på hans egna tankemetoder. I fråga om Karlebys
framställning av den materialistiska historieuppfattningen upptäcker man
snart, att det är Adlers tankar om "der vergesellschaftete Mensch",
som gå igen, dock på ett för Karleby fullt självständigt och
personligt sätt. Dock torde Karleby i viss mån byggt vidare på den av
Max Adler lagda grunden för uppfattandet av människan som all
historias subjekt och utvecklat denna uppfattning till tron på en
så hög grad av mänsklig självbestämningsrätt, att han varken i
Marx’ egna läror eller i marxismen i detta avseende torde kunna
finna grund för sina idéer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
