Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Tiander, Karl: Saarfrågan och Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAARFRAGAtt OCH NAtlON¾RttAS FÖRBUND
355
Saarbefolkningen med en ogenomtränglig skyddsmur gentemot
franska maktpolitikens aggressiva planer och dessutom jämnat
vägen för en fullständig befrielse från det främmande oket.
Då Saarområdet ställdes under Nationernas förbunds särskilda
beskydd, blev det tillika en prövosten för rättspolitikens nya
organisation: om skyddet icke visar sig effektivt, då har också
Nationernas förbund gått miste om sin prestige som banerförare för en
ädlare politisk världsåskådning än den, som utlöste världskriget och
uppbars av hatets religion; kan däremot Nationernas förbund hävda
de folksrättsliga principer som lagts till grund för bevarandet av
Saarbefolkningens medborgerliga rättigheter och tillbakavisa alla
lömska angrepp, som från motparten riktas mot dess privilegier och
friheter, då har världen fått ett övertygande bevis, att rätts- och
fredspolitiken verkligen vuxit till en produktiv faktor i Europas
mellanfolkliga liv. Denna principiella betydelse av Saarområdets
utveckling allt sedan januari 1920, då statuterna trädde i kraft,
har givit anledning åt undertecknad att på ort och ställe samla
iakttagelser och intryck om förhållandena, sådana de gestaltat sig
under denna tvekamp mellan den franska erövrarpolitiken å ena
sidan och Saarbefolkningens konsekventa vädjan och tillit till
Nationernas förbund å andra sidan. Saarområdets öde har blivit ett
allmänt mänskligt problem i dubbel mening — som kampen för
oför-ytterliga medborgerliga rättigheter och som Nationernas förbunds
äresak.
IL
Geografiskt, etnografiskt, politiskt är Saarområdets konstruktion
ett nonsens. För att bemäktiga sig de rika kolgruvorna besatte
franska trupper ett stycke av Preussen, fogade därtill ett stycke
av Bajern och efter floden Saar uppkallades det ockuperade
området Saarområdet. Men någon särskild folkstam "saarländare"
finns det icke och därför har man med stor möda försökt konstruera
upp begreppet "sarrois". En schweizisk författare säger, att
Saarområdets skapande är likaså litet motiverat, som bildandet av
ett Rheinfallområde skulle vara, om man toge kantonen
Schaffhausen och fogade därtill ett stycke av Zurich-landet. Ja, det skulle
vara detsamma vad Saarområdet blev — ett Eeinfall utan "h",
d. v. s. en intrampning.
Omedelbart efter vapenstilleståndet i november 1918 blev det
ifrågavarande området besatt av franska trupper och ännu i januari
1928 stodo där cirka 5,000 man av alla vapenslag. Frankrike hade
lagt sin hand på Saarområdet och tänkte icke på att frivilligt uppge
det. Regeringskommissionen, som skulle insättas på grund av
Saarstatuterna, hade Frankrike förstått att förvandla till sitt lydiga
verktyg genom att låta välja som dess president fransmannen Rault,
f. d. prefekt i Lyon. Med stöd av danska medlemmen greve
Mcltke-Hvitfeldt, som helt stod under franskt inflytande, och belgiern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>