Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Litteratur - Eva Wigforss: Arbetsinkomst och familjeförsörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEBATUE
377
Bet är utan vidare tämligen klart att det ut social synpunkt vore
synnerligen önskvärt, om dylika hänsyn kunde tagas. Det är icke för samhället och
dess framtid likgiltigt, om det uppväxande släktet, och det är det, det i första
hand gäller, får en sådan uppfostran som för nästa generation alstrar
arbetsdugliga och friska medborgare. Men man måste å andra sidan också se till att
andra viktiga intressen icke trades för nära.
Det finns ganska många olika vägar på vilka man kan söka nå fram till
en arbetslönens gradering efter behov. Det kan ske i det enskilda företaget
genom att betala familjeförsörjaren en högre lön än den ogifte, men det är
också sannolikt, att klagomålen på de håll, där dylikt försökts, att en
besvärlig konkurrens kan uppstå med företag, där metoden ej praktiseras, har vissa
skäl för sig. Då man från fackligt håll ställt sig avvisande mot en
lönegradering efter civilståndet, befarande att solidariteten skulle kunna sättas på
för hårda prov, är det också en invändning, som icke utan vidare kan avvisas.
I Frankrike har man prövat ett system med kompensationskassor, i vilka ett
antal företag sammanslutit sig.. Avsikten har varit att hindra att de gifta
arbetarna såsom dyrare blev arbetslösa. Grunderna för beräkning av
bidragens storlek har varierat. Metoden synes ha slagit väl ut och fackföreningarna,
C. G. T. såväl som C. G. T. IL, ha så småningom godtagit principen.
Man kan också gå längre och anse en löneutjämning på statlig väg vara
motiverad. Det betyder då, att man genom beskattning i en eller annan form
skaffar de nödiga medlen för understöd åt familjeförsörjare. Man har då
också möjligheten att, genom att använda lämplig skatteform, fylla mera
elementära behov hos de fattigare och skära bort täckningen av lyxbehov hos de
rikare, en omskiftning som kan vara till nytta på båda hållen.
Den statliga familjelönen är för övrigt redan förd ut i praktiken, dels
på Nya Zeeland och dels i den australiska staten Nya Syd-Wales. På det
förstnämnda stället faller kostnaderna på skattebetalarna i allmänhet, på det senare i
första hand på arbetsgivarna. Man kan ju också tänka sig att särskilt
skattlägga de ogifta och gifta barnlösa, alltså en ungkarlsskatt för att överflytta
en del av deras köpkraft på familjeförsörjaren.
Men kan inte dessa metoder att söka ställa det bättre för familjeförsörjaren
leda till en ökad nativitet? På sina håll fruktar man det, på andra önskar
man det. Särskilt i Frankrike men även på Nya Zeeland ligger de motiven
bakom. I Frankrike förnekar C. G. T:s sekreterare en dylik verkan. Det
kan på goda grunder också antagas, att nativiteten röner skäligen ringa
påverkan i höjande riktning. Det är i allmänhet icke de som har det ekonomiskt
bäst som har de flesta barnen. Och har de ekonomiskt sämst ställda redan
förut många barn blir ju situationen inte värre om man söker skaffa dessa
barn en dräglig tillvaro.
Det är givetvis många andra synpunkter att beakta. Hut stämmer det med
likalönsprincipen, hur mycket skulle det kosta, hur skall understödet utgå vid
konflikter, vem skall ha det, hur skall det graderas etc. I all sin knapphet
innehåller boken många synpunkter på dessa och andra problem, som gör att
man vid en diskussion av familjelönen icke haT rätt att gå förbi den.
Alfr. Vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
