Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
IN- ÖCH ÜTfctKES
för ett politiskt parti att upprätthålla föreställningen om en
samhörighet, som andra parten energiskt vägrar att erkänna. Kriget
har sin egen logik, även inbördeskriget mellan dem, som stå
varandra nära, och då det nya fristående kommunistpartiet några år
hållit på med att som det heter enligt gällande terminologi,
förråda världsrevolutionen och ideologiskt förbereda kriget mot
Sovjetunionen, torde dess karaktär av något slags mellanparti mellan
socialdemokratin och Komintern ha hunnit bli utpräglad. Men om
det verkligen finns någon plats eller uppgift för en sådan
mellangrupp, är mer än tvivelaktigt, och tvivlet bör ha kraftigt
decimerat de skaror som nu av temperament och önskan att
demonstrera sitt missnöje ökat partiets välj årtal. Eedan nu förefalla de
röstsiffror anmärkningsvärt små, varmed beslut vid mötena fattas
om anslutning till "majoritet" eller "minoritet". Men bland dessa
aktivt intresserade har den mot Komintern upproriska flygeln
synbarligen lyckats vinna en kanske oväntat stor majoritet. Det är
möjligt att styrkan hos fronden kommit som en överraskning för
ledningen i Komintern. Men därav följer inte, att denna med
andra informationer skulle ha valt en annan taktik. Man trevar
mest i mörkret, då man söker förstå motiven till den ständiga
rensnings- och klyvningspolitiken från Moskva. Kanske de ha rätt, som
anse den härflyta direkt ur den kommunistiska teorin om de
revolutionära arbetarmassorna och de förrädiska ledarna inom
fackföreningsrörelse och socialdemokrati. Inom arbetarklassens djupa led
skulle den revolutionära andan redan ha segrat och endast vänta
på tillfälle att ta sig uttryck i handling.
Så länge det kapitalistiska systemet genomlever en period av
relativ stabilisering, kunna de reformistiska ledarna hålla den
revolutionära stämningen nere och fånga arbetarna med illusionerna om
en fredlig och parlamentarisk reformpolitik. Men då kapitalismen
går emot en kris och vi komma in i en revolutionär situation, då
är det också slut med de gamla arbetarledarnas makt över
massorna. Mot tecken till en sådan kris spana också alla
kommunistiska ögon och dess ankomst förutspås lika regelbundet som den
borgerliga pressen i Europa rapporterar om sovjetregeringens
omedelbart förestående fall. I en sådan revolutionär situation är det
enligt kommunistisk mening enda nödvändiga, att i varje land ett
revolutionens avantgarde står färdigt att ta ledningen. Dess
storlek är inte det väsentliga. Det skall ha förvärvat massornas
förtroende, men det behöver inte i bokstavlig mening vara ett mäss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
