Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
387
parti. Att skaran är värdig och välberedd, är huvudsaken. Från
denna synpunkt kan det aldrig gagna revolutionen, att man vidgar
ut partiets gränser genom en opportunistisk politik och på den
revolutionära klarhetens bekostnad. Är detta en riktig tolkning
av Kominterns teori, blir dess utrensningstáktik bara bevis för en
järnhård och hänsynslös logik. Därmed är intet omdöme fällt om
taktikens tillämpning i här förevarande fall. Exekutiven kan ha
rätt i sin uppfattning om den svenska "majoriteten", och den
kan ha orätt. Det är närmast en kommunisternas inre affär. Vad
som intresserar socialdemokraterna är att både den bakomliggande
teorin och den därpå vilande taktiken förlora sitt välde över de
delar av arbetarklassen, som hittills visat sig mottagliga för
kommunistisk agitation. Inbördesfejden kan i det hänseendet
knappast verka mer än i en enda riktning. Den föder tvivel och
driver bort "sympatisörerna". Från partisynpunkt ha
socialdemokraterna ingenting att invända mot Kominterns politik.
♦
Skatteutjämningsfrågan har nu upptagits till behandling av en
sakkunnigekommitté. Inför denna händelse kan det måhända
icke vara ur vägen att något erinra om bakgrunden till
utredningen. Den kommunala beskattningen i vårt land är i hög grad
schablonmässigt anordnad. Högst obetydligt tar den hänsyn
till människornas ekonomiska bärkraft. Men den kommunala
beskattningen är också mycket ojämnt fördelad inom
landets olika delar. 1925 var det allenast 14,5 procent av
kommunerna på landsbygden, som hade en kommunalskatt av mindre än
5 kronor per 100 kronors inkomst, medan 68,6 procent hade mellan
5 och 10 kronor och 16,9 över 10 kronor. Härtill bör man emellertid
lägga, att landstingsskatten, som utgår efter samma grunder som
den allmänna kommunalskatten, medför en utdebitering av mellan
kronor 1:50 till kronor 3:50 per 100 kronors inkomst. Ej heller
bör man glömma vägskatten, som för löntagare kan uppgå ända till
kronor 3:50 per 100 kronors inkomst och för jordbrukare till 7
kronor per skattekrona. Dessa siffror visa med full tydlighet, att de
kommunala skatterna äro både höga och högst ojämnt fördelade.
Ända sedan 1917 har här i landet tillämpats ett system med
kommunal skatteutjämning. Detta system ser i stora drag ut på
följande sätt. Om en kommun under tre på varandra följande år haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
