Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
IN- OCH UTRIKES
Socialministern har hållit ett föredrag i Uppsala och därvid även
yttrat sig om arbetslöshetsförsäkringen. Ingen är okunnig om hur
farofylld en dylik försäkring är enligt allmän borgerlig
uppfattning här i Sverge, och på tal om problemets svårigheter hade herr
Lubeck väl intet annat att göra än att följa den vanliga ritualen.
Men det förvånar att han fann det lönt att resonera om en
försäkring bekostad av arbetarna själva, och ännu mera att denna
utväg framställdes såsom något slags tillmötesgående av
arbetar-kraven, vilket fortfarande inte helt undanröjde betänkligheterna
från arbetsgivarnas och vissa andra samhällsklassers sida.
Visserligen har det nu talats och skrivits så mycket om alla risker för
näringsliv och lönepolitik och arbetslöshet, som följa med en
försäkring, att en hel del folk nog kan ha fått intrycket, att
farligheten ligger i själva den tryggare ställning arbetarna skulle
erhålla, oberoende av vem som betalar. Men det är väl ändå inte
den sortens opinion, som socialministern anser värd att omnämnas.
Och inte kan det väl heller vara ett eventuellt förvaltningsbidrag
från statens sida, som skulle ge uttryck för välviljan. Orka
arbetarna med hela försäkringen i övrigt, kunna de säkerligen också
klara förvaltningen. Herr Lubecks tanke kan inte ha något annat
intresse än genom det ljus den möjligen kastar över socialpolitiska
uppfattningar inom den mest moderata högern. I så fall stärker
den bara övertygelsen, att arbetarklassen ingenting har att hoppas
av den nu sittande regeringen.
Befolkningens fördelning på olika åldersklasser har länge
ansetts för ett problem värt uppmärksamhet. Hur många komma
under nästa decennium eller nästa generation att vara närande,
hur många tärande? Hur många barn skola vi beräkna skolor och
lärare för? Tanken på en "planmässig hushållning’’ håller i detta
fall på att slå rot. Hur många hus komma under den närmaste
framtiden att falla för åldersstrecket? Hur ser det ut med folks
utsikter att få bostäder till pris som de kunna betala? Frågorna
ligga alldeles i samma linje, och det är med stort intresse man
ser detta problem om bostadsfrågan skärskådas i ljuset av
undersökningar om husbeståndets åldersfördelning i en stad som Stockholm.
Det sker i nr 32, den 23 okt., av tidskriften Byggmästaren, och
de resultat förf, kommer till förtjäna allmännare uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
