Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Lantarbetarnas jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTARBETARNAS JORDFRAGA
397
jordägaren, då arrendatorn så önskade. Dessa självständiga
jordbruk skall låneförmedlaren utarrendera som arrendeegnahem till
personer av den kategori, varom här är fråga. Arrendetiden skall
vara 15 år, för avtalet skulle gälla arrendelagens bestämmelser om
bolagsarrende, varjämte arrendatorn skulle ha köprätt vid
avtalstidens utgång. Avgälden skulle utgå under de första fem åren med
4 procent å 92,5 procent av kostnaden för lägenhetens
färdigställande, under nästföljande femårsperiod skulle avgälden vara 4,5
procent och under sista femårsperioden 5,5 proc. 0,5 resp. 1,5 proc.
skulle dock utgöra arrendatorns kapitalinbetalningar, vilka av
låneförmedlaren skulle insättas för arrendatorns räkning i
postsparbanken. När arrendatorn ville använda sin köprätt, skulle
kostnaden för lägenhetens färdigställande utgöra köpeskilling. Denna
skulle gäldas så, att fem sjättedelar täcktes av vanligt
egnahemslån, medan sista sjättedelen betalades med dels ett
arrendepremie-lån av 7,5 proc. av köpeskillingen, vilket skulle tilldelas
arrendatorn för förbättringar och god hävd å lägenheten, och dels med
arrendatorns tillgodohavande hos postsparbanken. Den som
övertog arrendeegendom på arrende, skulle kunna erhålla räntefritt
jordbrukslån enligt av egnahemsstyrelsen föreslagna grunder för yttre
inventarier och till driftskapital. Något behov av att uppbringa
lån på annat håll än hos låneförmedlaren skulle icke föreligga,
vilket är det, som starkast talar till förmån för detta förslag. Vidare
är det en obestridlig fördel, att den jordsökande under första tiden
relativt lätt kan draga sig ur spelet, om han skulle finna sig icke
kunna gå i land med företaget. Naturligtvis har förslaget även
nackdelar men knappast av den art, att de skulle utgöra nackdelar
för den jordsökande.
Såsom egnahemsstyrelsen i ett utlåtande den 5 december 1928
angående lantarbetarsmåbruk riktigt påpekade, torde det för
lantarbetaren i flesta fall icke vara möjligt att med ett första steg
övergå till att bli självständig jordbrukare. Han behöver ha
tillgång till ett övergångsjordbruk, varigenom han blir i stånd att mer
eller mindre som en bisyssla driva småbruk, vara han kan
föda ett par kor och en del smådjur. För att tillgodose detta
behov accepterar reservanten egnahemsstyrelsens förslag om
räntefria jordbrukslån för den, som ämnar förskaffa sig ett mindre
jordbruk på annan väg än genom att anlita egnahemslån. Det blir
här givetvis i främsta rummet fråga oon just sådana övergångs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
