Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Lantarbetarnas jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
PER EDVIN SKÖLD
jordbruk, varom ovan talats. Men det vill synas, som om
reservanten även lämnat vägen öppen för den, som i fria marknaden
övertager ett mindre arrende, att kunna erhålla jordbrukslån. Det
är möjligt, att man genom dessa jordbrukslån skulle kunna vinna
det beaktansvärda sociala syftet att bevara dessa s. k.
övergångsjordbruk. Då en tendens mer och mer har gjort sig gällande att
sammanslå dylika jordbruk med redan fullsuttna, har kravet på
åtgärder i ovannämnda syfte med åren blivit allt starkare. Men
här kommer jag till luckan i reservantens förslag. Han har icke
föreslagit någon lösning av frågan om den vanliga
fastighetskrediten i fråga om dessa övergångsjordbruk. Eftersom han av andra
skäl måste avstå från att låta vanliga egnahemslån utgå, då
räntefria jordbrukslån anlitas för inköp av övergångsjordbruk, är vägen
över egnahemslånen stängd. I orter där sparbanksväsendet är väl
utvecklat, torde inteckningslån kunna erhållas till 50 à 60 proc.
av köpeskillingen — och i så fall torde läget vara tillfredsställande.
Men nu finns det stora delar av landet, där fastighetsbelåningen
i fria marknaden är nog så illa tillgodosedd. Det torde därför
vara skäl, att denna sak ägnas uppmärksamhet under frågans
fortsatta beredning.
Såsom vid ett par tillfällen här ovan påpekats avlämnade
egnahemsstyrelsen den 5 december 1928 ett förslag angående s. k.
lant-arbetarsmåbruk. Detta förslag avsåg att vara ett led i lösningen
av lantarbetarnas jordfråga. I sitt nu avgivna utlåtande vidhåller
styrelsens majoritet icke detta förslag, medan reservanten anser att
det fortfarande bör komma i fråga just som ett led i frågans
lösning. Förslaget gick som bekant ut på att möjligheter skulle
skapas för lantarbetare att kunna få utbyta naturalönen —
"staten" — mot ett mindre jordbruk, ett s. k. stattorp. Det allmänna
skulle därvid medverka med vissa byggnadslån åt arbetsgivaren oöh
inventarielån åt arbetaren. Som villkor för lånen skulle gälla, att
arbetarens ställning tryggades och att han vid eventuell
arbetskonflikt fick full frihet att ställa sig solidarisk med kamraterna
utan risk av vräkning och trakasserier. Det synes vara självklart,
att detta förslag upptages till närmare prövning vid frågans
lösning, även om det är tydligt, att samma behov av detta förslags
realiserande icke föreligger, om systemet med de räntefria
jordbrukslånen genomföres.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
