Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Lantarbetarnas jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTABBETABNAS JOBDFBÅGA
399
Såsom ovan i korthet antytts ser alltså resultatet av den 1928
påfordrade utredningen om jord åt de obemedlade ut. Ingen torde
känna sig på något sätt imponerad. Men det är ej endast
resultatet, som inger besvikelse. Även utredningen som sådan ger
intryck av något ofullgånget. Den verkar därjämte famlande och
lös. Och ser man närmare på saken blir man häpen, ja upprörd
över det sätt, varpå utredningsarbetet bedrivits. Det finnes
anledning att närmare syna denna formella sida i sömmarna. Därvid
bör till en början ett par märkliga omständigheter relateras. Den
28 juni 1928 fick egnahemsstyrelsen den ekmanska regeringens
uppdrag att verkställa den i riksdagens’ skrivelse begärda utredningen.
Vid denna tidpunkt hade denna styrelse ännu icke trätt i funktion.
Det skedde den 1 juli. Styrelsen var ny, dess arbete skulle
nyorganiseras. Ingen har anledning bli förvånad över att den icke
kunde hinna bli färdig med utredningen, så att förslag i
anledning därav kunde föreläggas 1929 års riksdag. Den lindmanska
regeringen, som började sin bana den 1 oktober 1928, synes
emellertid ha önskat något sådant — vallöftena voro väl då ännu i
friskt minne. Då den inte kunde realisera denna önskan, skrev
jordbruksministern den 9 november 1928 till styrelsen och begärde,
att frågan om arrendesystemet skulle upptagas för sig och fristå
ende förslag därom avgivas. Med anledning därav avgav
styrelsen den 5 december sitt utlåtande om lantarbetarsmåbruk. Det
tillkom tydligen på den korta tiden av en månad men är ändå väl
genomarbetat och utformat. Styrelsen gick även kraftigt in för
detsamma. Förslaget utremitterades och mötte stark kritik både
från arbetare och arbetsgivare. Intressant är att se, hurusom det
främst är vissa länsstyrelser, som representera
arbetsgivarsynpunk-ten. Med anledning av kritiken skickade regeringen förslaget
tillbaka till styrelsen med uttalande av önskvärdheten, att det gjordes
till föremål för överarbetning samt toges i övervägande i samband
med utredning av frågan i dess helhet. I sitt nu avgivna
betänkande tar styrelsen avstånd från sitt förslag av den 5 december
1928. Något försök att överarbeta det göres icke.
I sitt betänkande om lantarbetarsmåbruk den 5 december 1928
anförde styrelsen, att den i sitt kommande utredningsarbete skulle
undersöka möjligheterna av att tillämpa arrendesystemet, t. ex.
genom tillämpning av arrende med köprätt, räntegårdsinstitutet e. d.,
för underlättande av obemedlades möjligheter att övertaga själv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
