Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Borglund, Frans: Den socialdemokratiska dagspressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA DAGSPRESSEN
403
nu äro den socialdemokratiska partikoAossens lerfötter, vilkas
utbytande mot mera solida bärkrafter är ett rörelsens sanna
livsintresse.
Antager man att ändrade metoder vid arbetarpressens allmänna
redigering krävas för samling av större läsarskaror, så finna
eventuella reformatorer säkerligen snart att flera typer av tidningar
visat sig framgångsrika. Den moderna svenska tidningen, som har
sina huvudexponenter i Stockholm men även flitigt efterapas i
landsorten, synes utgå från att tidningsexemplarets dagskorta aktualitet
nödvändiggör en viss glimmande rubrikprakt för att tilldraga sig
lösnummerköparnas uppmärksamhet och göra den stora textmassan
lätt överblickad. Vi ha exempel på att denna yttre utstyrsel
fängslar publiken men det bör samtidigt erinras, att fortfarande ett stort
antal av våra största och mest spridda landsortstidningar lyckats
fasthålla sin läsekrets änskönt de bibehållit äldre
rubriceringsmetoder och i allmänhet skatta åt en viss tyngd.
Vid en eventuell revision av den socialdemokratiska pressens
redaktionella metoder, syftande till större spridning, blir alltså
frågeställningen: modern eller äldre utstyrsel knappast avgörande. I
Stockholm, där den högsta modernitet angiver tonen, undgår
knappast den tidning, so.m vill hålla sig uppe, att följa med i
galoppen, men i landsorten har man som sagt exempel på att gamla
inarbetade tidningar reda sig utmärkt utan några läckra
rubrikessenser. Den modernitet, som helt enkelt består i energi och
påpasslighet, tvingar sig nu för tiden fram överallt, oberoende av
sensationella förstasidor och fina uppställningar. Den
socialdemokratiska pressens reformbehov, om ett dylikt överhuvud anses
existera, ligger på ett annat plan.
Det fanns en tid, då man så hårt höll på att partiets medlemmar
skulle stödja partiets press, att man till och med införde
tvångsprenumeration. Säkerligen var denna kraftåtgärd nödvändig på den
tiden — det var ju i arbetarrörelsens och socialdemokratiska pressens
fattiga barndom. Palm, Branting, Danielsson och Sterky
redigerade Socialdemokraten, Arbetet och Ny Tid nästan utan lön.
Tidningarna voro små och fyllde framför allt det unga framåtsträvande
partiets agitatoriska uppgifter. Nyhetsmaterialet kom i andra hand:
man hade inte råd att konkurrera med borgarpressen på det
området. Följaktligen ersatte arbetartidningen icke ens nödtorftigt
den borgerliga nyhetstidningen, och följaktligen måste man vid pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
