Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Olsson, Johan: Utländska förstakammarorganisationer efter världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLÄNDSKA FÖRSTAKAMMARORGANISATIONER EFTER VÄRLDSKRIGET 421
proportionell valmetod vald kammare. Valrätt till densamma ha alla
medborgare, män och kvinnor i den tjeckoslovakiska republiken,
som ha överskridit 26 :e levnadsåret (dep.-kam. 21 år) och uppfylla
lagarnas övriga betingelser angående senatens sammansättning och
verkningskretsar. För valbarhet gälla samma bestämmelser utom
att 45 se levnadsåret skall ha uppnåtts (dep.-kam. 30 år). Antalet
ledamöter är 150 (dep.-kam. 300) och valperioden 8 år (dep.-kam. 6)
med total förnyelse. Ett förslag om successiv förnyelse ledde inte
till något resultat. Härtill kommer något större valkretsar till
senaten (13 mot 23). Författningen tillkom 1920.
Polens senat är en parallell till Tjeckoslovakiens, då "de
sammansättningsmoment, som skulle vara ägnade att giva den en från
med-kammarcn, sejmen, artskild karaktär, icke äro av sådan effekt, att de
båda korporationerna kunna förväntas uppvisa någon mera
djupgående olikhet’’ Senatens makt är ringa, och den spelar närmast
rollen av en invändningsinstans "utan avsevärd utsikt att kunna
giva definitiv effekt åt sina anmärkningar". Visserligen skall varje
av sejmen beslutat lagförslag underställas senaten, men denna har
endast ett till kort tidrymd begränsat suspensivt veto. Med
kontrollen över styrelsen har senaten intet att skaffa.
Även i Polen gingo åsikterna isär beträffande inrättandet av en
andra kammare, och vänsteroppositionen, som kämpade för
enkam-marsystem, var häftig. Införandet av tvåkammarsystemet
betecknades av vänsteroppositionens talesman som "något som
åstadkommer ett konstgjort motstånd mot ytterligare demokratiskt
framåtskridande". Vänsteroppositionen har dock segrat i så måtto, att
senaten fått en helt annorlunda sammansättning än som från början
planerats. Författningsutskottet hade nämligen föreslagit följande
senatsorganisation med inslag från äldre europeisk
överhusorganisation: 70 medlemmar väljas av medkammaren enligt proportionell
valmetod, provinsernas och de fyra största städernas
självförvaltningar skola vara företrädda med vardera 2 representanter, likaså
det katolska episkopatet och de största övriga religionssamfunden,
de lärda institutionerna, den högsta rättsskipningen, den högsta
representationen för landets ekonomiska liv samt advokatståndet.
Valrätten är densamma som i Tjeckoslovakien, karaktärsskillnaden
likaså, i det att valrättsåldern är 30 år (mot 21), valbarhetsåldern
40 år (mot 25 till sejmen). Därtill kommer större valkretsar och
mindre ledamotsantal (111 mot sejmens 444). Valperioden är
däremot densamma för båda kamrarna, 5 år, med total förnyelse.
Författningen är av år 1921.
Övergår man nu från dem, som så att säga "nyskapats", till dem,
som mera äro resultatet av en utveckling i tidens anda, erbjuder
Belgiens senat stort intresse. Före världskriget intog den en plats
för sig själv, i det att båda kamrarna i det stora hela voro
uppbyggda på gemensam valrättsgrund: en graderad rösträtt,
"plural-valrätten", Den röstberättigade erhöll sn eller två tilläggsröster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
