Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Olsson, Johan: Utländska förstakammarorganisationer efter världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLÄNDSKA FÖRSTAKAMMARORGANISATIONRER EFTER VÄRLDSKRIGET 427
högre ålder för valbarhet (och valrätt) utesluta de "oroliga" yngre
elementen. Här har man tagit idén från den franska
direktorialför-fattningen av år 1795 blott med den skillnaden, att den högre
åldern då endast gällde valbarheten, medan man nu stadgat även
högre valrättsålder. I Belgien är valrättsåldern lika vid val till
senaten och till representantkammaren, men för den förra gäller högre
valbarhetsålder. I Holland är valbarhet och valrätt (indirekta val till
första kammaren) lika till båda kamrarna. Brycekommittén avslog
ett förslag om högre valbarhetsålder.
På val genom provinsråd bygger hela Hollands första kammare
och delvis Belgiens, såsom i det föregående omnämnts. Denna på
kommunallivets grund uppbyggda kammare infördes i Holland
1848, Sverge 1866, Frankrike 1875 (i sistnämnda land vilar den på
primärkommunerna), Belgien 1893, varjämte den livligt
diskuterades i Danmark före reformen 1915, dock utan att avsätta några spår
i den nya författningen. Argumentet för ett dylikt valsätt är, att
valet sker genom ett stadigvarande organ, som å sin sida har hand
om frågor av ekonomisk och i viss mån legislativ natur. Denna
väljarkår kan anses ha vidare synkrets än en direkt sådan eller
elektorer utsedda endast för ett visst val. Sålunda skulle härigenom den
politiska dugligheten nås. I Brycekommittén föreslog man ett
liknande valsätt men detta avslogs, då grevskapsråden, som då fått
hand om valen, voro kända som konservativa härdar. Vad angår
Belgiens provinsråd, förmenar Reed, att vid de icke vidare
uppseendeväckande valen inom provinsråden är det lätt att genomdriva
önskade personers val. Ett åtminstone här i Sverge mött
resonemang är, att valen bli alltför mycket politiska till förfång för
länets intressen.
Vad beträffar de federativa synpunkterna så har det länge räknats
som ett av motiven till första kammaren, att den har att bevaka
vissa statsdelars intressen gentemot attacker från överstaten. En
dylik federativ basis för en övre kammare förefinnes i Tyskland,
Österrike och Preussen. I det sistnämnda landet företräder den
visserligen provinserna och skulle med hänsyn härtill kunna föras
till den föregående gruppen, val genom provinsråd, men dess
uppkomsthistoria talar för "federativ basis". Man sökte nämligen
decentralisera Preussen, som hade innehaft hegemonien i det gamla
Tyskland, och därigenom neutralisera dess verkan såsom storstat,
varjämte vissa separativistiska strävanden funnos hos provinserna,
vilka man samtidigt tillmötesgick, då man gav provinserna en mera
självständig ställning. En första kammare såsom företrädande
för-bundsstatsidéen fanns redan förut och finnes ännu i Schweiz och
Amerikas förenta stater. Dessa sistnämnda skilja sig dock från de
föregående därigenom att de olika länderna ha lika många
representanter oavsett statens storlek, nämligen två vardera, medan i
Tyskland, Österrike och Preussen de olika länderna äro representerade
efter sin folkmängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
