Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Wigforss, Ernst: Arbetslösheten och den enskilda företagsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHETEN OCH DEN
ENSKILDA FÖRETAGSAMHETEN.
HENRY CLAY: THE POST-WAR UNEMPLOYMENT PROBLEM.
LONDON 1929.
#
ARBETSLÖSHETEN EFTER KRIGET HAR REDAN
gett upphov till en hel litteratur. Det har många orsaker.
Krisen 1920—21 var den våldsammaste de industriella
samhällena upplevat. Den kom som en brutal vederläggning av vitt
utbredda förhoppningar om stigande välstånd för de ur kriget
återvända massorna. Demokratiska idéer hade vunnit ökad makt över
sinnena och inte lämnat uppfattningarna på det ekonomiska
området oberörda. Arbetslösheten hade alltså börjat betraktas mindre
som en självklar och ofrånkomlig ingrediens i vårt näringsliv, mera
som ett uppenbart ont, varmed samhällena ha att kämpa.
Det finns emellertid också en annan sida av saken. Man trodde
sig på en del håll ganska snart kunna påstå, att inte bara vår
uppfattning av arbetslösheten ändrat karaktär. Arbetslösheten själv
var åtminstone delvis och kanske väsentligen — av en annan
karaktär än tidigare, än under den gamla goda tiden "före kriget".
Efter kriget och den stora krisen tyckte man inte, man riktigt kände
igen sig. Återhämtningen tog alldeles för lång tid. Efter
bottendepressionen 1921 började en återgång som vanligt. Men i stora
delar av världen kom den liksom av sig. Den fortsatte icke sin
bana uppåt till ny aktivitet med goda tider och en ny
högkonjunktur. Även där förhållandena — i Europa — voro som bäst, var
det något dämpat över framstegstakten. Siffrorna för
arbetslösheten ville inte gå ner till vad man före kriget räknat för det
normala. Och i ett land som England hade man intrycket av en
alldeles permanent depression.
Man började tala om en ny form av arbetslöshet, vars
kännetecken just skulle vara dess "permanenta" karaktär och
förklaringen söktes gärna i sådana ting som ’ ’för hög lönenivå’’ genom
fackföreningspolitik och socialpolitik i förening. Förhållandena i Eng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
