Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Wigforss, Ernst: Arbetslösheten och den enskilda företagsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
ERNST WIGFORSS
land trädde vid denna diskussion ofta i förgrunden, och
överhuvudtaget har den engelska arbetslösheten, dess orsaker och möjligheterna
att övervinna den tilldragit sig allmänt intresse även utanför
landets gränser, icke minst här i Sverge. Hos oss har man inte sällan
velat ställa vår egen, som det antages gynnsamma, utveckling i
motsats till den engelska och söka förklaringen i vårt speciella ’ ’svenska
system" för behandling av de arbetslösa, varigenom dessa mycket
raskt försvunnit ur arbetslöshetskommissionens siffror.
En diskussion av det engelska arbetslöshetsproblemet efter kriget,
sådan den företagits i Henry Clays nyutkomna bok, erbjuder
därför åtskilligt av direkt intresse även för våra svenska förhållanden.
#
Förf. börjar med en överblick av olika sorters arbetslöshet,
sådana vi kände dem före kriget. Både säsongarbetslösheten och
omflyttningsarbetslösheten voro inte så mycket teoretiska problem som
praktiska. Ville man göra något emot dem, gällde det bara att finna
de framkomliga vägarna. Konjunkturarbetslösheten ligger
annorlunda till, och i en särskilt avdelning får man en hastig överblick
av några grundfakta vid bedömandet av orsakerna till
konjunkturväxlingarna. Men arbetslösheten i dess olika former före kriget
hade enligt Clay det utmärkande draget, att den inte visade någon
tendens att växa med en växande befolkning och på grund av
näringslivets alla omskiftelser. Den var inte större före världskrigets
utbrott än femtio år tidigare. Efter kriget är bilden en annan. De
gamla orsakerna till arbetslöshet stå kvar, men de utspela sig så
att säga på en högre nivå, på en underliggande grundval av mera
bestående depression, representerad av ungefär en miljon arbetslösa.
Högsta siffran för arbetslösa nåddes i maj 1921 med 23 proc.
Vid årsskiftet 1921—22 finner man 17,7 proc. Sedan förbättras
siffrorna stadigt ända fram till maj 1924 med 9,3 proc, och om
hänsyn tages till säsongvariationerna kan förbättringen anses ha
fortsatt till slutet av 1924. Året 1925 är sämre, början av 1926 bättre
men i juni finner man en ny topp med 14,7 proc. Sen var 1927
bättre med siffror ända ned till 8,8 proc., men 1928 åter sämre med
lägsta siffra 9,5 proc. och de första månaderna av 1929 snarast
sämre igen.
Siffrorna ha sitt särskilda intresse för en jämförelse med svenska
förhållanden. Våra fackföreningars arbetslöshetsstatistik visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
