Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Wigforss, Ernst: Arbetslösheten och den enskilda företagsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHETEN OCH DEN ENSKILDA FÖRETAGSAMHETEN 463
pas pä verkligt och tillräckligt initiativ frän industriernas egen sida,
det är det långa talets korta mening, och följaktligen ser sig förf.
om efter hjälp utifrån.
Bankerna? De ha i England inte tagit hand om
’’emissionsverksamheten" och äro därför inte i första hand att tänka på. I
Amerika har man haft de stora ’ ’finanshusen’’, som skaffat industrin
kapital. Liknande finansinstitut finnas i London, men det
egendomliga förhållandet råder, att den engelska industrin väsentligen
utvecklats med egna medel, och att londonfinansen ägnat sig åt
imperiet och världshandeln. ’ ’Den känner bättre till Sydamerika och
Kina än Bury och Bradford.’’ Den vågar sig på att ge krediter åt
en Balkanstat men inte åt en stor engelsk industri. Den har
organiserat och finansierat de sydafrikanska guldgruvorna men inte
brytt sig om den engelska kolindustrin.
Man står alltså inför frågan, om den enskilda företagsamheten
visat sin oförmåga och gjort bankrutt. I viss mån besvarar Clay
frågan jakande. Svårigheten i England har nämligen icke varit
brist på kapital, utan brist på företagsamhet, och även Clay
ansluter sig till den av nationalekonomer som Keynes och bankmän
som McKenna förfäktade åsikten, att denna brist på företagsamhet
i förhållande till strömmen av sparmedel leder till sjunkande priser
och "deflation".
Då den enskilda företagsamheten sviker, talar åtskilligt för det
allmännas företagsamhet, och slutet på Clays bok är just en
diskussion av samhällets möjligheter att ge industrierna den stöt utifrån
och det stöd, som de behöva för den nödvändiga reorganisationen.
Det gäller i första hand att skaffa industrierna kapital för en
sådan reorganisation, och den av lord Melchett åvägabragta
konferensen mellan arbetsgivare och fackföreningsmän har för övrigt
rekommenderat finansiellt understöd från statens sida. Men det räcker
inte enligt Clay att skaffa möjligheten att få pengar. Det är
initia-tiv till en reorganisation, som behövs, och statens erbjudande att
skaffa kapital är endast ett medel att få industrin att godtaga
statsingripandet i övrigt. Vad Clay tänker sig är helt enkelt att staten
bildar ett finansinstitut — en affärsbank skulle vi kanske säga — som
under fullt sakkunnig ledning ägnade sig åt de
reorganisationsuppgifter, som de enskilda finansinstituten försummat. Det saknas
inte folk av den sorten, menar Clay, och det bleve deras sak att inte
bara sitta och vänta på kunderna utan att själva ta initiativet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
