Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Åkerberg, Ragnar: Reell samhällspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REELL SAMHÄLLSPOLITIK
489
man anledning att ifrågasätta huruvida ej skattemedel i större
utsträckning än nu kommit att användas för att täcka gjorda förluster.
Man kan nämligen icke antaga att den förvaltande kommunala eller
statliga parten i samma omfattning låtit sig beröras av det tryckta
ekonomiska läget och därav känt sig manad att i samma
utsträckning som nu, såsom inom de flesta enskilda järnvägsbolag skett,
lita till sin egen "självhjälp", d. v. s. oberoende av möjligheten att
erhålla kommunal täckning av lidna förluster sökt framskapa
ekonomisk drift. De fördelar, som skapandet av nya ekonomiska
driftenheter faktiskt erbjuda ha därvid kunnat utnyttjas och de risker,
som ju all ekonomisk verksamhet alltid bjuder på, ha därmed i de
flesta fall kunnat mötas av respektive driftenheter själva. Först i
sista hand har nu samhället genom sina primärkommuner fått träda
till. Detta måste med tanke på den rådande tidssituationen få
anses lyckligt.
Frågan oan speciellt primärkommunernas ställning till de enskilda
järnvägarna kvarstår dock alltjämt. Det osäkerhetstillstånd, som
föreligger på en del håll, vill man komma ur genom att en
kommu-nalisering sker. Intet kan dock vara oriktigare under för handen
varande omständigheter såvida ej följande förutsättningar finnas:
a) att friskt kapital ej kan tillföras järnvägen genom
aktieemission eller upplåning,
b) att det handelsområde järnvägen skall tillgodose ej kan
betjänas på ett bättre sätt av andra tillgängliga trafikmedel,
c) att vittgående följder undvikas i samtrafikhänseende med
närstående järnvägar,
d) att om tillgängliga kalkyler visa ett negativt resultat i
ekonomiskt hänseende, järnvägens allmänna nytta är betydelsefullt för
respektive samhällens verksamhet å andra ekonomiska områden, så
att detta förhållande kan uppväga den insats kommunen eventuellt
får göra.
Vid bedömandet av de problem som här berörts kan aldrig det
mänskliga elementet frånskiljas. Man kan icke peka på en
organisationsform i motsats till en annan, utan att samtidigt ihågkomma
att det mänskliga elementet i båda fallen alltid har sin givna plats.
Därför äro djupast sett många av de ekonomiska problem, sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
