Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Åkerberg, Ragnar: Reell samhällspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
RAGNAR ÅKERBERG
de enskilda järnvägarna i gemen måste anse det omöjligt att ernå
ett sådant utgångsläge som i ekonomiskt avseende är jämförbart
med 1913.
Med all önskvärd tydlighet framgår det därför att ifråga om
driftkostnadernas sänkning det är oundgängligen nödvändigt att
söka finna åtgärder av större räckvidd, till ex. tekniska och
organisatoriska förenklingar av driften, så att en mera avsevärd lättnad
kan uppnås på utgiftskontot. I samband därmed torde större
koncentration av järnvägsförvaltningen vara nödvändig genom
sammanslagning av flera järnvägsbolag till större driftenheter. Kort
sagt, en fullständig reformering av nuvarande driftförhållanden
måste ske.
Skall emellertid en dylik utveckling kunna befrämjas, måste de
skilda personalgrupper som äro sysselsatta vid våra järnvägar
förstå en dylik utvecklings nödvändighet. Utan samverkan och ett
klart aktgivande på det gemensamma intresset kunna icke
tillräckliga rationaliseringsåtgärder ske.
Därutöver måste de befintliga trafikförvaltningarna alltmera
givas möjlighet att mera affärsmässigt handha sin uppgift. De år,
som komma, torde bli hårda och påfrestande. Det gäller då att
smidigt kunna anpassa sig efter rådande konjunkturer och framförallt
med lämpliga åtgärder stimulera järnvägsdriften.
Mot det anförda exemplet kan nu anföras: någooi omfattande
socialisering eller kommunalisering föreligger ej beträffande
järnvägarna inom vårt land. Exemplet är därför ej tillfyllest. Det är
sant. Men detta förändrar icke i sak nämnvärt situationen.
Däremot framhäva förhållandena de riskmoment samhället undgått,
som direkt ansvarig part. Eisken får nu i de flesta fall tagas
av respektive järnvägsbolag själva.
Vid en situation som den föreliggande inställer sig dock omedelbart
frågan: om nu kommunalisering av de enskilda järnvägarna
förelegat eller de direkt ägts av staten hade då möjlighet förefunnits att
snaibbare oich lättare än nu möta svårigheterna ? Svaret torde bli:
av allt att döma hade de organisatoriska svårigheterna i stort sett
varit analoga med de nuvarande och därav får man antaga, att den
ekonomiska situationen icke varit fördelaktigare än nu. Dock har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
