Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Litteratur - Silverstolpe: Nationalekonomi för alla - Wolontis: Handelspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
493
måste erkännas vara synnerligen beniga för den, som ännu befinner sig på
nybörjarstadiet, därmed icke sagt att Wicksell icke bör studeras, ty det bör
han visst det, särskilt nu när Föreläsningarna föreligga i ny upplaga. I varje
fall komma helt visst dessa litteraturanvisningar att göra Nationalekonomi för
alla ännu mera nyttig för nybörjarna i nationalekonomi.
Josef Wolontis: Handelspolitiken. K. F:s förlag. 3 kr.
Frågan om frihandel eller tullskydd synes ständigt bli aktuell. Så länge
man har skyddstullar kommer alltid någon näringsgrens utövare att anse
sig missgynnad, ty det solidariska skyddssystemet är ännu icke uppfunnet och
lär väl heller icke bli det. Och den som känner sig försatt i en ekonomiskt
sämre ställning till förmån för andra underlåter i regel icke att beklaga sig.
Från rent allmänekonomisk synpunkt lär väl heller icke de stämmor tystna,
som yrkar på att artificiella hinder för det fria handelsutbytet skall bort, så
att landet får tillfälle att använda sina produktiva krafter på det mest
ekonomiska sättet. Det är å andra sidan också mänskligt, om det finnes företagare,
som gärna vill erhålla stöd från statsmaktens sida i form av tullar, som
ger dem möjlighet att erhålla mer betalt för sina varor. Det ger dem en större
vinst, i allmänhet på de andra medborgarnas bekostnad, eller sparar dem
ansträngningen att på egen hand söka skaffa fram vinsten genom förbättringar
av produktionen.
Denna frågas om frihandel eller tullskydd ständiga aktualitet ger intresse
även åt en historisk redogörelse för de förändringar, som handelspolitiken
under gångna dagar undergått. Det är en dylik återblick, som bjudes oss i
Wolontis lilla arbete.
Förf. går tillbaka till merkantilismen, den handelspolitiska åskådning, som
främst tog sig uttryck i praktiskt handlande och som såg den ekonomiska
framgången i en stor export av färdigarbetade varor. Man har velat
karakterisera merkantilismen med att dess förespråkare såg nationens rikedom i god
tillgång på ädla metaller. Det är helt visst riktigt så långt det räcker, men det
förefaller dock, som om förf. väl mycket poängterat denna sida av
merkantilismen.
De merkantilistiska synpunkterna är ju ingalunda avsomnade. De kan gott
sägas ha haft ett visst berättigande under den tidsepok, de framträdde, men
med ändrade ekonomiska förhållanden blev det också nödvändigt att lägga om
handelspolitiken. Men ännu i dag är det ju ingenting ovanligt att få se sådana
åsikter framföras. Mången förfasar sig exempelvis över det olyckliga i att
vårt land importerar varor, som tekniskt sett skulle kunna framställas inom
landet, och betalar dem med export av råvaror, som ju också kan tänkas
bearbetade inom landet. Och den synliga handelsbalansen kan ju t. o. m. råka
bli negativ och då höjes ofta varnande rop mot den ekonomiska fåkunnighet, som
icke i tid beställer om sitt hus, t. ex. .genom tullar.
Dock är det länge sedan en förnuftigare och reellare syn på de
handelspolitiska problemen gav sig tillkänna. Fysiokratema krävde fri handel, fast
kravet egentligen icke härledde sig ur en ändrad uppskattning av handelns
betydelse utan hade sin grund i deras uppfattning av jordbruket såsom den
strängt taget enda produktiva näringsgrenen, som icke fick hindras genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
