Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Litteratur - Wolontis: Handelspolitiken - Chase och Schlink: Your money's worth. Soule: The useful art of economics
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
LltTEEATÜR
utförselförbud eller importregleringar. De följdes i sina yrkanden av bl. a.
Adam 8mith, som dock baserade sina krav på allmännare ekonomiska
förutsättningar.
Det dröjde emellertid, innan den fria handeln blev verklighet och på många
håll blev den det aldrig. Teoretiskt utbildades frihandelsläran av Ricar do och
Stuart Mill och de faktiska förhållandena, sådana den industriella och
ekonomiska utvecklingen i England gestaltat dem, jämsides med en energisk
agitation under ledning av Cobden ledde till att frihandelsvänliga tendenser fick
göra sig gällande i England under förra hälften av 1800-talet. Omkring seklets
mitt kan man säga att protektionismen likviderats.
Men England var också ett av de få länder, som vågade sig på att bryta
med det sedan gammalt rådande systemet och ge handeln fri. Man fick
teoretiskt stöd genom Lists arbeten, däri han hävdade tullpolitikens stora
betydelse för ett land, sam ville inom sina gränser skapa en industri i
konkurrens med andra länders redan förefintliga. Det var teorin om
uppfostrings-tullar, som trädde fram.
Att helt kvarhålla den gamla protektionismen kunde man dock icke, därtill var
den alltför hinderlig. I Tyskland, som var splittrat på en mängd småstater,
ägde ett enande till större tullpolitiska enheter rum och Frankrike slog in
på ett invecklat system med dubbeltaTiffer och handelstraktater. På 1870-talet
framträdde emellertid en ny tendens till ökad protektionism, betingad av
ungefär samma skäl, som vi efter världskriget blivit varse. Nationella rörelser
förde med sig en strävan att även på det ekonomiska området vara sig själv
nog och dessutom behövde staterna ökade inkomster. Tullvägen visade sig
vara lätt att gå. Betydande belopp flöt in till statens kassa, men skattetrycket
kändes ej så tungt vid dessa indirekta skatter. I vårt land infördes som
bekant ett bastant tullskydd under åren omkring 1890, ett tullskydd, som vi
sedan icke blivit kvitt, även om förändringar då och då vidtagits.
Det enda land, som jämte några mindre stater lyckats i stort sett bevara
handelns frihet, är England, men icke heller där har det saknats mäktiga röster
för en omläggning. Problemet komplicerades av frågan om förhållandet till
kolonierna. Imperietanken krävde även ekonomiska åtgärder, ägnade att stärka
samhörigheten. Då ledde protektionismens framstöt ej till något praktiskt
resultat, men efter kriget har man fått bevittna en viss modererad
tullskyddspolitik, som man dock kan hoppas åter skall avskrivas.
De sista åren har medfört en märklig utveckling. Utåt förfäktar även
många protektionister nödvändigheten av att tullmurarna raseras eller i varje
fall, att de ej ytterligare påbyggas, men inåt i fråga om det egna landet drar
man sig ingalunda för att stödja även skäligen underliga krav på skydd.
Man kan förutse att tullproblemen kommer under debatt lite varstans och även
hos oss. Det kan icke vara annat än nyttigt att då även ha tillgång till en
historisk återblick på en gången tids strider. ,,Handelspolitiken,, synes vara
objektivt om än ganska torrt skriven och kan säkerligen bli till gagn.
Stucvrt Chase och F. J. Schlink: Your money’s worth, Cape, London. 1927.
George Soule: The useful art of economics. Macmillan, New York. 1929. $ 2.
"Hur kan det komma sig att de flesta mänskor som gärna ta fatt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
