Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Litteratur - Chase och Schlink: Your money's worth. Soule: The useful art of economics - Comstock: Taxation in the modern state
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
LITTERATUR
förbifarten veta, att det knappt finns mera än tre bilfabrikanter i U. S. A.
som tillverka -bil-ar med produktionskostnader över 500 dollars. lyften får
köparen ge åt dem som ha besväret med att sälja. Ett helt kapitel senare i
boken är för övrigt ägnat åt frågan om konsumenternas relativa
värnlöshet gentemot producenternas och säljarnas lockelser. Om det problemet
handlar för övrigt hela den ovan upptagna boken av Chase och Schlin-k, till vilken
också iSoule hänvisar. Som en tankeställare vid funderingar över
nationalekonomernas resonemanger om konsumenten och hans Vägning av nytta och
pris är det bra att ha sådana praktiska exempel ur det verkliga livet om
svårigheterna att bedöma även de vardagliga förbrukningsartiklarnas kvalitet.
I kapitlet om "att hålla industriföretagen stadigt i gång" får man höra
både om konjunkturteorier och om botemedel som föreslagits mot växlingarna.
Nationalinkomst och arbetslöner behandlas i kapitlet om "att producera mer
varor". Det är enligt 8oule ett mycket blygsamt välstånd, som de lysande
tiderna i Amerika skänkt den stora massan av industrins arbetare. Och
jordbruket betraktas ju allmänt som en av de mörka punkterna i den ljusa tavlan.
Men Soule har den amerikanska optimismen. Produktionen skulle kunna
fördubblas, om man gjorde av med onödigt slöseri vid tillverkning och vid
varornas fördelning. Och medlet är organisation. iSoule är ingalunda någon
dogmatisk socialist. Men ännu mindre har han någon kolartro på den fria
företagsamheten och den fria konkurrensen. Han ser olika vägar, på vilka de
stora enskilda företagen mer och mer kunna gå över till att i realiteten ledas
för det allmännas räkning. Och en jämnare inkomstfördelning, delvis
åvägabragt genom beskattning av de stora inkomsterna och framför allt de stora
arven, samt en utvidgning av fackföreningarnas inflytande över industrin
verka i samma riktning. Det är som var och en kan se och som det närmare
studiet av boken bekräftar, de numera rätt så internationella linjerna för en
samhällsom daning, som inte räknar med något språng in i Utopia men radikalt
gjort av med övertron på den fria, oreglerade konkurrensen och innerst bäres
av samhällsidéer som vi vant oss vid att kalla socialistiska.
Alzada Comstock: Taxation in the modern state. Longmans. 10 sh. G d.
Det är utan tvivel så, att det stöter på vissa svårigheter att göra en
jämförelse mellan beskattningens ordnande i olika stater. De år, som förflutit
sedan freden slöts, har medfört mången förändring i de olika skattesystemen,
som blivit nationellt betonade åt ena eller andra hållet. Föreliggande lilla
arbete på ett par hundra sidor söker i sin mån underlätta en dylik
jämförelse.
Det bygger huvudsakligen på Nationernas förbunds finansiella
sammanställningar, men förf. har givetvis också sökt sig till officiella publikationer
inom olika länder och begagnat den ännu förhållandevis sparsamma
litteratur, som behandlar dessa ämnen.
Det är huvudsakligen de fem länderna, U. 8. A., England, Frankrike,
Tyskland och Italien, som behandlas, och det är ju också de viktigaste och ger
exempel på vitt skilda metoder att skaffa staten tillräckliga inkomster.
I de inledande kapitlen redogöres för efterkrigsutgifterna i allmänhet och
för de stora dragen av förändringarna i beskattningssystemen. Utgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
